🔧🔧🔧🔧🔧🔧DEN PÅHITTIGA MÄNNISKAN🔨🔨🔨🔨🔨🔨

diskriminerande vapen

En kulspruta som sände två slags dödlig utgång

En av världens första kulsprutor, eller maskingevär, som man sade förr i tiden, avfyrade två olika slags kulor, runda att skjuta på kristna med, och fyrkantiga, som gjorde större skada, och användes mot Turkar. Uppfinnaren en Londonjurist vid namn James Puckle, konstruerade 1718 flintlåsmaskingeväret för användning om skeppsbord. Maskingeväret ifråga var inte särskilt bärbart. Med sin meterlånga pipa och grova kaliber, 1 1/2 tum eller ca 38 mm, plus trefotslavett och ett revolverande magasin för elva skott var den tung att transportera. Men när den väl var monterad på sin trefot kunde den skötas av en man, som snurrade trumman för hand.

Vid en offentlig demonstration 1722 sköt ett Puckle gevär 63 kulor på sju minuter. Vederbörande myndighet blev imponerad och satte vapnet i produktion. Men den visade sig otympligt och svårt att ladda om i strid, så Puckle geväret övergick snart till att vara blottoch bart en militär kuriositet.

Tre exemplar har överlevt till vår tid, ett finns i Köpenhamn, två i Towern i London. Bägge de senare, det ena av mässing och det andra av järn, är gjord för fyrkantiga kulor, att puckla på Turkar med.

Det första Svenska kulsprutegeväret var den danska Madsen, som patenterades 1902 och anses vara det första som tillverkades i sitt slag. I Sverige antogs kulsprutegevär av den vattenkylda modellen Kulsprutegevär fm/Kjellman år 1914. Det är viktigt att skilja på kulsprutegevär och kulsprutepistol, som utvecklades senare, till exempel tyskarnas MP18. 

LÖSNINGAR PÅ VARDAGENS PROBLEM GENOM TIDERNA

Människan har varit påhittig och uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa anser att det framförallt är uppfinningarna som drivet historien och människans utveckling framåt, fram till våra dagar. Medeltiden varade i tusen år. Under den här tiden ägde en rad teknologiska förändringar rum som skulle få stor betydelse för medeltidens människor, men också för den efterföljande historien.                                    Vetenskap och teknik 1500-1776. En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Under 1500-talet hade idén om en ny världsbild börjat växa fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum.

Vetenskap och teknik 1776-1914. Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Vetenskap och teknik 1914-1991. Ingen annan epok i människans historia har genomgått en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förändrades människans villkor radikalt. Mellan åren 1914 och 1991 skedde en mängd tekniska genombrott, särskilt gällande transporter och informationsspridning.

Nu är det vetenskap och teknik 2000- och framåt. Allt det vi tyckte var framtid, långt fram mi tiden. Lever vi i nu, vår nutid.

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert G