STREET SCENE 2.0: __________FILOSOFI OCH DE STORA FRÅGORNA__________

filosofi och de stora frågorna-introduktion

Vad är det fråga om:

Existerar Gud eller ej? Hur skall jag handla? Vad är verkligt? Hur vet vi vad vi vet? I det här projektet ska ledande filosofiska författare sätta fart på ditt tänkande med en snabbkurs i hur man förstår förståendets grunder.

Filosofin behandlar det som ibland kallas de "stora frågorna". Dit hör frågor om moral ("vad gör saker moraliskt rätt eller fel?"). Om vad vi kan veta, om vi nu kan veta något. "kan vi att världen omkring oss är verklig, och inte en datorskapad virtuell verklighet". Om den mänskliga tillvarons väsen. "Är du din hjärna? Äger vi själar?", och om verklighetens natur. "Varför finns det överhuvudtaget något?". Religion behandlar många av dessa frågor, men fastän filosofin och religion överlappar varandra i sina frågor kan de skilja sig åt i sättet att besvara dem. Medan tro och uppenbarelse vanligen utgör hörnstenar i de religiösa föreställningarna lägger filosofin stark tonvikt vid förnuftet, vid att tillämpa vår intelligens för att, efter bästa förmåga, komma fram till svaren.

lär ha sagt: "Det outforskade livet är inte värt att leva". Detta är ett hårt krav, alltför hårt, menar en del forskare. Anta att någon osjälviskt ägnar sig åt att hjälpa och göra livet rikare för sina vänner, familjer och samhället i stort. De kan knappast sägas ha haft en värdelös tillvaro bara för att de aldrig brytt sig om att stanna upp och ställa sig en filosofisk fråga.

Med detta sagt tvivlar man ändå inte på att det kan vara av värde att utsättas för lite filosofi. Det slags förmågor som filosofin odlar, som förmågan att upptäcka ett , eller framföra ett argument klart och precist, är det slags " överförbara" förmågor som arbetsgivare uppskattar. Lite träning i filosofi kan också hjälpa oss att bygga ett stabilt kritiskt försvar och immunisera oss mot pretentiösa kappvändare och kvacksalvare. Men detta är inte det enda skälet till att en smula filosofisk reflektion kan vara värt besväret.

Oavsett om vi inser det eller ej bär vi alla på filosofiska trosföreställningar. Att gud existerar är en filosofisk trosföreställning, liksom tron att han inte gör det. Att rätt eller fel inte bara är en fråga om subjektiva åsikter är en filosofisk trosföreställning, liksom tron att de är det. Många av oss går genom livet utan att ens notera att vi har filosofiska trosföreställningar, och än mindre ifrågasätta dem. Man kan undra "Vad spelar det för roll om vi ställer sådana frågor? Folk som funderar över dem har ju inte särskilt annorlunda liv och föreställningar än folk som inte gör det.. Varför då bry sig. Kanske för stt det outforskade livet inte är ett liv som valts fritt i medvetande om alternativen, utan oreflekterat går sin gilla gång.

Skulle det inte övertyga dig om att lite filosofi är en god ide, ja då återstår det faktum att filosofi, nyttigt eller ej, är roligt. Du får möta här några av de mest förbryllade, enerverande tankar som människan någonsin ägnat sig åt. Stig in och upplev.

Platonisk Idealism:

De "stora" frågorna började med de stora Grekiska filosoferna. Enligt Platon är allt i världen en avspegling av sin verkliga idealform som existerar utanför världen. Platon liknade upplevelsen vid fladdrande skuggor av föremål som kastats av ljuset från en eld mot en grottvägg.

Filosofin försöker gå till botten med saker och ting genom att ställa frågor och föreslå svar. Till grund för vetenskapen ligger t.ex. frågor som: "Vilka är vetenskapens syften?". "Vad menas med vetenskaplig metod och varför är den så framgångsrik?". "Vad är en vetenskaplig lag?". "Vad är tid?" och så vidare. Vetenskapsmän stannar i regel inte upp för att reflektera över "grundfrågor" som dessa eftersom de är fullt upptagna av arbetet med själva vetenskapen. De kan nöja sig med att, implicit eller explicit, godta vissa ståndpunkter utan att ifrågasätta dem. tankar på frågor

Tankar på frågor kring tingens grunder och utvecklandet av systematiska beskrivningar av vetenskapens grunder överlåts åt vetenskapsfilosoferna. Andra grenar av filosofin gäller grunderna för etik, konst, religion, matematik, psykologi, språk och tänkande i allmänhet. För varje ämne och mänskligt verksamhetsområde finns också en filosofi som tränger djupare in i dess grunder. De mest generella grenarna av filosofin är ontologi (om vad som existerar), epistemologi eller kunskapsteori (om hur vi kan veta något om det som existerar, och hur mycket) och etik (om vad vi bör göra åt det som existerar).

Filosofer har reflekterat över grundfrågorna i minst 2500 år. Det började med de stora Grekiska filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles och har fortsatt till våra dagar, då de flesta, men inte alla filosofer också är universitetslärare. Filosofin har utvecklats som ett slags diskussion genom tiderna mellan dessa filosofer. Frågan "vad är kunskap?" ställdes till exempel av grekerna, deras svar diskuterades av medeltida filosofer och dessas svar blev livligt debatterade och utbyggda av 1600- och 1700-talsfilosoferna Descartes, Leibniz och Hume.

En nutida filosof som tar upp frågan håller ena ögat på historien och det andra på vad hans samtida säger. Under denna fortgående diskussion har många problem, ståndpunkter och paradoxer formulerats. I denna diskussion finns det ett urval dessa.

Tänk på saken:

Om du redan undrar över varför den här diskussionen existerar, har du faktiskt kommit en bit på vägen att bli filosof.

Om du är skeptisk till att du kan bli filosof på 30 sekunder, har du tagit första steget mot att bli det. Den skeptiska attityden och viljan att ifrågasätta är centrala i filosofin. Genom att ifrågasätta dina (och andras) trosföreställningar med ett öppet sinne kommer du att bättre förstå vad du tror och vilka dina begrepp är, och därmed lära känna dig själv bättre. Även om du inte kan bli filosof enbart genom att läsa denna text, du kanske redan är det, kan jag formulera en del av de frågor som kan leda dig ett stycke längre på vägen dit.

De flesta av oss tar för givet att vi bör hålla löften. men är detta alltid sant? Tänk om Burt lovar att lämna tillbaka Hilarys pistol, men får veta att Hilary tänker använda den för att skjuta Willard. Bör Burt lämna tillbaka pistolen? Antar att du tycker: "Nej, inte i det här fallet". I så fall kanske dit nästa filosofiska drag blir att söka en allmängiltig princip som avgör när löften bör hållas. Du kanske tycker att den riktiga regeln är: "Håll ett löfte om det inte skadar någon att hålla det". Detta är inte heller alldeles rätt -om du håller löftet att vara din äkta hälft trogen, kan din älskare/älskarinna ta skada.

Fråga dig sedan: "Varför bör vi följa denna eller någon annan etisk regel?" Några tycker att vi bör följa etiska regler därför att Gud har befallt det. Men även om man tror Gud existerar är detta inte korrekt, eftersom det, som Sokrates ha sagt, inte är rätt att hålla löften därför att Gud har befallt det, utan snarare att Gud har befallt det därför att det är rätt. Varför är det då rätt? Om man undersöker vad filosofer har sagt om frågan de senaste 2500 åren, upptäcker man att det råder stor oenighet.

En del personer drar slutsatsen att det är bort kastad tid att fundera på sådana frågor eftersom man aldrig når någon enighet. Men ett fåtal blir upplivade av själva frågandet, av att fundera över tänkbara svar, ställa mer djupgående frågor och så vidare. Även om vi inte får klarhet i så många av dessa frågor, kommer vi ändå närmare att förstå oss själv.

Filosofins stora frågor handlar om grundläggande och eviga funderingar kring existens, kunskap, moral och mening, som till exempel vad det innebär att vara människa, vad som är verkligt, har vi en fri vilja, vad som är rätt och fel, och om det finns en mening med livet. Många djupa frågor och funderingar ///// Robert G

Det skulle vara svårt att överskatta Aristoteles betydelse inom filosofihistorien. Han formaliserade reglerna för deduktion och var banbrytande inom etik, politik, metafysik, biologi, fysik, psykologi, estetik, poetik, retorik, kosmologi, matematik och medvetandefilosofi. Aristoteles föddes 384 f.kr i den Makedonska staden Stagira i nuvarande norra Grekland. han var son till Nikomakos, hovläkare hos den Makedonske kungen, som år 367 f.kr. sände honom till Aten. Där anslöt han sig till Platons akademi och stannade i 20 år, först som elev och senare som lärare. Efter Platons död 347 f.kr. lämnade Aristoteles Aten och hamnade till slut i Makedonien där han undervisade den blivande Alexander den store. Sedan återvände han till Aten och grundade sin egen skola, Lykeon eller den "peripatetiska" skolan. 63 år dog han av magbesvär. Hans skrivna verk blir en av Antikens höjdpunkter, som förmodligen saknar motstycke vad gäller betydelsen för filosofins utveckling.

Filosofins stora frågor handlar om grundläggande och eviga funderingar kring existens, kunskap, moral och mening, som till exempel vad det innebär att vara människa, vad som är verkligt, har vi en fri vilja, vad som är rätt och fel, och om det finns en mening med livet. Dessa frågor kan variera från abstrakta och universella till mer personliga, och filosofi erbjuder verktyg för att reflektera kritiskt kring dem.