VÄRLDSGATANS KORSNING

the eye of istanbul

Ara Güler en Turkisk fotojournalism, född den 16 augusti 1928, även känd som Istanbul's öga. Hans far ägde ett apotek, men hade många vänner inom konstvärlden. Ara blev inspirerad av dessa vänner och valde en karriär inom foto / film. Han arbetade i en filmstudio. Senare gick han över till photojournalism . 1950 anslöt han sig till en Turkisk tidning "Yeni Istanbul" som photojournalist.

Ara Guler fick sitt först fotouppdrag utanför sitt land 1958, av en amerikansk publiktion vid namn Time-Life, som öppnade filial i Turkiet och blev dess första korrespondent. Och började snart få andra uppdrag av andra internationella tidskrifter, som Stern, paris match och Sunday Times, London. Han fick kontakt med andra kända fotografer som Marc Riboud och Henri Cartier-Bresson. Han blev rekryterad att gå med i Magnum Photos.

Han har fått en del utmärkelser genom åren. Bla.a British Photography Yerarbook, och blev medlem i American Society of Magazine Photographers. Och haft många utställningar runt om i världe. Och gett ut flera fotoböcker. En fotograf med många järn i elden, men gick ur tiden 2018 Här visas en del av hans bilder i den urbana tidigare stadsmiljön i Istanbul //// Street Scene / Robert G

Den gamla skolans fotografering betyder att plåta med analog film, arbeta i mörkrum och göra fysiska kopior. Det handlar om ett långsamt och äkta hantverk utan digitala genvägar. Ara Güler, tillhörde den katagorin, som jobba med analog fotografering, och mörkerrums arbete. Och det är många fotografer världen över, från tidigt 1900-tal, som lämnat över sina analoga bilder till eftervärlden, för att bevaras //// Street Scene / Robert G

där städernas gatumiljö möts över världen

Likheter mellan städer världen över är tydliga. De fungerar som centra för handel, administration och kultur. De rymmer bostäder, vägar, vård, arbetsplatser och har historiskt varit platser där idéer, innovation och samhällsutveckling har vuxit fram. Städer är också mötesplatser för människor, vilket skapar både möjligheter och utmaningar, och ekonomisk tillväxt, men skapar också överbefolkning, miljöproblem och sociala förändringar.

I dag är miljöfrågor en central del av den urbana verkligheten. Samtidigt är den urbana trivselkulturen, rytmen, vardagen, utbudet av olika kulturer, påfallande lik i städer världen över. De stora gatorna och korsningarna bildar rutnät som växer, förgrenar sig och formar den urbana stadsbilden. Det är här städerna blir större, mer komplexa och mer levande för sina invånare.

STREET SCENE-worldwide-Photoblog

VÄRLDSGATANS KORSNING

Välkommen till STREET SCENE _ WorldWide Photoblog — en återkommande fotoblogg om det urbana vardagslivet runt om i världen. Här möts vi i skärningspunkten mellan kulturer, städer och människor. Det är i dessa korsningar som vardagen berättar sina små historier om likheter, olikheter och allt däremellan.

Oavsett om vi befinner oss i Tokyo, Nairobi, Malmö eller New York fortsätter rutinerna, någon köper bröd, någon väntar på bussen, någon annan lyfter blicken mot himlen. Men hur dessa ögonblick ser ut , det urbana landskapet, människornas rörelser, känslan i luften, varierar stort mellan olika länder och kulturer.

I dagens städer lever många kulturer sida vid sida. På gott och ont. Street Scene vill dokumentera, bevara och fira denna mångfald. Vi tror på styrkan i den fria bilden och ordets kraft. Genom att förstå varandras vardagsliv bygger vi broar mellan människor.

Varje inlägg jämför två bilder från olika städer. Det är en inbjudan till eftertanke:

Vad skiljer dem åt?

Vad förenar dem?

Det är inte nyhetsfotografi.

Det är människans vardag — fångad i ögonblicket.

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene©World Street©Photos: Ara Guler

HUR MÅR MALMÖ_Vs_RGGUS REFLECTIONS

 det finns inte tillräckligt med tid

Ett svar som man ofta hör när någon svarar på frågan om hur läget är, då blir ofta svaret -Tack det är fullt upp.

Det är alltså ett tillstånd som anses positivt och helt normalt. Man skall ha fullt upp, då framstår man som bra och lyckad. På något konstigt vis är det glorifierat att vara upptagen. Det verkar ha blivit normaltillståndet för oss. Att vara upptagen jämt är ett val vi gör själva, vill du inte vara upptagen jämt så gäller det att själv se till att inte vara det. Annars är det att det bara blir så.

Det här med att ha tillräckligt med tid för det man vill kan verka som en dröm. En ouppnåelig dröm. Går det någonsin att hinna dit. Hur mång gånger har man inte sagt, när det här projektet är över, när jag är klar med den här renoveringen, när flytten är gjord, när julen är över, då kommer jag ha tid för det jag vill göra. Jag har gjort det massor av gånger. Men med facit i hand hur ofta har det funnits tid över? Oftast har det kommit andra saker i vägen, saker som bara måste fixas först, sedan kommer jag ha tid....... Man kommer liksom aldrig riktigt ända fram.

Vem har inte önskat sig flera timmar på dygnet. Det tror jag att vi alla gjort. Men tiden är ju det mest rättvisa vi har, det handlar bara om vad vi väljer att göra med den, som blir skillnaden mellan oss. Och vi måste göra det aktivt. Hur kan man då göra det?

Vi säger ja till saker som vi kunde ha sagt nej till. Vi lägger tid på saker som bara blir utan att vi aktivt tänker att vi vill göra det. Vi slentriansurfar på sociala medier. Vi ser på nyheterna eftersom vi tror att man borde det. Vi diskuterar vädret trots att vi inte kan påverka det. Vi väljer att bo större än vi behöver trots att det tar både tid och pengar ifrån oss. Vi köper fönsterputsning och städning för att vi tror att vi spar tid medan vi i själva verket förlorar tid eftersom vi behöver jobba mer för att tjäna ihop till kostnaden för det.

Den största anledningen till att vi har för lite tid är att vi inte har tillräckligt med självinsikt. Vi har inte en realistisk tidsuppfattning om hur lång tid vissa saker tar och vi har inte förstått att det krävs ställtider för allt vi gör. Och vi behandlar den tid vi har vårdslöst. Jag tror att det är fullt möjligt att leva sitt liv och känna att man har tillräckligt med tid och inte att behöva leva med ständig tidsbrist. Det är väldigt frestande att fylla kalendern när det dagligen dukas upp en gigantisk buffé av saker att fylla tiden med. Det enda sättet att hålla kalendern lagom fylld, om det nu är det man vill, är att lära sig prioritera och att våga säga nej till saker utan rädsla över att risken att missa något. Men gör vi det inte aktivt och medvetet kommer kalendern att fyllas utan att vi ens ha märkt det. Och då är vi där igen, med den ständiga tidsbristen flåsandes i nacken genom livet. Vi måste bli bättre på att ta hand om vår tid, den går bara framåt, det går inte att spola tillbaka  //// Street Scene / Robert G

Ett Malmö i rörelse – och en fotografs tankar

Malmö rör sig hela tiden. I stort och smått, i regn och sol, i vardag och helg. Jag går ut med kameran för att följa den rytmen, se människorna, höra fragmenten av samtal, känna pulsen i kvarteren. Det här är mina nedslag i staden — ögonblick, möten och små scener som tillsammans berättar hur Malmö mår just nu. Och här är också mina tankar som fotograf, i stunden, i rörelsen, i det som händer framför mig, genom kameran

den urbana vardagen

Hur Mår Malmö – En fotografisk dokumentation av stadsdelarna

Malmö är en stad som Malmö fotografen Robert Rggus G följt i många år.  Genom kameran, genom vardagen, genom de små ögonblicken som visar hur en stad egentligen mår. Hur mår Malmö är en fördjupning, en dokumentation av områden, kvarter, människor och rörelser som formar stadens puls. Här kommer jag att gå närmare.  Inte bara registrera vad som händer, utan försöka förstå varför det händer.  Hur ett kvarter förändras. Hur en gata lever.  Hur ett område bär sina berättelser. Det här är en resa genom Malmö, sett från marknivå.  En blick på staden sådan den är,  i vardagen, i ljuset, i det som ofta passerar obemärkt. En ren dokumentär resa.

“HUR MÅR MALMÖ” är ett pågående dokumentärt fotoprojekt av Malmöfotografen Robert Rggus G i samarbete med "STREET SCENE" – en global plattform för urban fotografi. Genom dagliga reflektioner fångar projektet stadens puls, dess människor, miljöer och ögonblick – från det vardagliga till det oväntade.Malmö är en stad i ständig rörelse. Här möts många nationaliteter och formar en unik kulturell väv där historia och framtid går sida vid sida. Projektet skildrar stadens olika områden – från Möllevångens levande torg till de hållbara nya stadsdelarna i Västra Hamnen och Hyllie.                                                                                                          “HUR MÅR MALMÖ” speglar denna mångfald och visar hur invånarna lever, arbetar och samverkar i en urban miljö präglad av kreativitet, hållbarhet och gemenskap. Varje bild är en berättelse. Varje inlägg en reflektion.                                          Välkommen att följa med på en visuell resa genom Malmö – en stad där världen möts.

HUR MÅR MALMÖ

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Hur Mår Malmö©Photo:Street Scene/Robert G

MALMÖ GENOM 50 ÅR

EN RESA FEMTIO ÅR AV MALMÖS gatumiljö 1974-2024

Möllevångsgatan 53-Malmö-1974

Möllevångsgatan 53-Malmö-Fifty Years Later-2024

MALMÖ GENOM 50 ÅR

Detta är en femtioårig dokumentarisk resa genom Malmö, från 1974 till 2024. En resa som visar hur stadens arkitektur, gator och urbana miljö har förändrats, vuxit och fått nya uttryck. Det här är berättelsen om Malmö genom femtio år.

En visuell tidsresa där dåtid möter nutid, och där varje bild bär ett stycke av stadens identitet.

År 1974 fick Fotografiska Föreningen i Malmö " Ffim " uppdraget av Malmö Museum att dokumentera staden — då med tidens teknik, svartvit film och analoga kameror. Nu, femtio år senare, har FFIM fått uppdraget igen. Med digital teknik och ett urval fotografer från klubben som fortsätter arbetet, med att dokumentera Malmö.

Under dessa fem decennier har projektet vuxit i omfattning, vilket är naturligt. Våra städer förändras, expanderar och omformas. För att bygga en hållbar stad krävs insikter om mer än urbaniseringens grundläggande drivkrafter. Det handlar om att förstå varför människor söker sig till städerna, hur samhällen förändras och vilka faktorer som styr långsiktig stadsutveckling.

Att skapa hållbara stadsmiljöer kräver kunskap, tid och tålamod. En globalt hållbar stadsutveckling kan innebära stora förändringar av sociala system som tar lång tid att genomföra. Våra samhällen står inför betydande utmaningar — och ett modernt, hållbart Malmö byggs inte på en dag. Det formas över tid, precis som denna dokumentation visar  //// Street Scene / Robert G

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Hur Mår Malmö©Photo:Robert G

HUR MÅR MALMÖ_Vs_RGGUS REFLECTIONS

Hur mår malmö en vanlig vardag

Vi är snart i mitten av november, och mitt i Black friday, month, week, och mitt i hysterin. Man ungår den inte, reklam ute, Tv reklam och på nätet, och i brevlådan. Mass hysteri bara för något kommersiellt jippo //// Street Scene / Rggus Reflection

EN Black Friday historia :

Klockan var fem minuter i sex på morgonen och luften utanför det stora köpcentret var bitande kall. Trots det ringlade sig kön lång längs med fasaden.

Människor stod tätt intill varandra, invirade i tjocka halsdukar, med termosar i händerna och blickarna fästa på de låsta glasdörrarna. Där inne lyste neonskyltarna i skarpt rött och svart. "Upp till 70 procent rabatt", stod det på enorma affischer som hängde ner från taket.

Längst fram i kön stod Erik. Han hade varit på plats sedan klockan fyra på morgonen med ett enda mål i sikte: en ny 65-tums tv som såldes i ett begränsat antal till halva priset. Bredvid honom stod Sara, som mest var där för stämningens skull och för att se om hon kunde hitta några tidiga julklappar till sina syskonbarn.

Inne i elektronikbutiken gick personalen igenom de sista förberedelserna. Butikschefen samlade alla vid kassorna för en kort genomgång.

"Kom ihåg att ta det lugnt, håll leendet uppe och se till att ingen blockerar nödutgångarna", sa hon med en röst som blandade nervositet och förväntan. Pallar med kartonger stod redan uppställda i mittgången, redo att tömmas på bara några minuter.

Precis klockan sex vreds nyckeln om i låset.

Dörrarna gled isär och en våg av människor strömmade in. Det var inte det kaos som ibland syns på nyhetsklipp från utlandet, men tempot var högt och målmedvetet. Snabba steg ekade mot stengolvet när hundratals kunder spred ut sig åt olika håll.

Erik satte av i rask takt mot elektronikavdelningen. Han rundade en pelare, smet förbi en barnvagn och såg pallen med tv-apparater framför sig. Det fanns bara tio stycken. Fyra personer var redan där och lyfte ner var sin kartong. Erik skyndade sig fram och fick tag i det femte exemplaret. Han pustade ut och lutade sig mot den stora lådan medan de sista fem apparaterna försvann på mindre än en minut.

Samtidigt befann sig Sara inne i en klädbutik en våning upp. Där rådde ett annat slags tempo. Klädställningarna var tätt packade och folk bläddrade intensivt bland galgarna. Hon hittade en stickad tröja i precis rätt storlek och ställde sig i provrumskön, som redan sträckte sig halvvägs genom butiken.

Vid lunchtid hade den värsta rusningen lagt sig, men trängseln var fortfarande påtaglig. Utanför butikerna stod trötta familjer och vänner omgivna av papperskassar i olika färger. Många passade på att ta en paus i matsalen, där borden var fullsatta och ljudnivån hög.

När Erik äntligen rullade ut sin nya tv mot parkeringshuset mötte han Sara vid utgången. Hon bar på tre fulla påsar och såg både utmattad och nöjd ut.

"Fick du tag i den?" frågade hon och nickade mot den enorma kartongen.

"Japp, den femte i ordningen", log Erik. "Men nästa år tror jag faktiskt att jag beställer på nätet."

De skrattade båda två och gick ut i den kalla novemberluften, medan strömmen av nya fyndjägare fortsatte att välla in genom dörrarna bakom dem.

Ett Malmö i rörelse – och en fotografs tankar

Malmö rör sig hela tiden. I stort och smått, i regn och sol, i vardag och helg. Jag går ut med kameran för att följa den rytmen, se människorna, höra fragmenten av samtal, känna pulsen i kvarteren. Det här är mina nedslag i staden — ögonblick, möten och små scener som tillsammans berättar hur Malmö mår just nu. Och här är också mina tankar som fotograf, i stunden, i rörelsen, i det som händer framför mig, genom kameran

 den urbana vardagen

Hur Mår Malmö – En fotografisk dokumentation av stadspulsen i Malmö

Malmö är en stad som Malmö fotografen Robert Rggus G har följt i många år.  Genom kameran, genom vardagen, genom de små ögonblicken som visar hur en stad egentligen mår. Hur mår Malmö är en fördjupning, en dokumentation av områden, kvarter, människor och rörelser som formar stadens puls. Här kommer jag att gå närmare.  Inte bara registrera vad som händer, utan försöka förstå varför det händer.  Hur ett kvarter förändras. Hur en gata lever.  Hur ett område bär sina berättelser. Det här är en resa genom Malmö, sett från marknivå.  En blick på staden sådan den är,  i vardagen, i ljuset, i det som ofta passerar obemärkt. En ren dokumentär resa.

“HUR MÅR MALMÖ” är ett pågående dokumentärt fotoprojekt av Malmöfotografen Robert Rggus G i samarbete med "STREET SCENE" – en global plattform för urban fotografi. Genom dagliga reflektioner fångar projektet stadens puls, dess människor, miljöer och ögonblick – från det vardagliga till det oväntade. Malmö är en stad i ständig rörelse och förändring. Här möts många nationaliteter och formar en unik kulturell väv där historia och framtid går sida vid sida. Projektet skildrar stadens olika områden – från Möllevångens levande torg till de hållbara nya stadsdelarna i Västra Hamnen och Hyllie.                                                                            “HUR MÅR MALMÖ” speglar denna mångfald och visar hur invånarna lever, arbetar och samverkar i en urban miljö präglad av kreativitet, hållbarhet och gemenskap. Varje bild är en berättelse. Varje inlägg en reflektion.                                          Välkommen att följa med på en visuell resa genom Malmö – en stad där världen möts.

HUR MÅR MALMÖ

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Hur Mår Malmö©Photo:Street Scene/Robert G

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Kronprinsen i Malmö byggdes mellan 1959 och 1964 av byggherren Hugo Åberg och arkitekten Thorsten Roos. Skrapan är 82 meter hög, har 27 våningar och en fasad med nästan två miljoner blå mosaikplattor. Den var Malmös högsta byggnad fram till 2005, då Turning Torso tog över. Tomten användes tidigare av Kronprinsens husarregemente som lades ned på 1920-talet. Byggnaden formgavs som ett modernt servicecenter med förebild i amerikanska skyskrapor. Huset rymde ursprungligen bostäder, butiker, restauranger, sportlokaler och en egen lokal-tv-studio på taket.  Fastigheten förblev i familjen Åbergs ägo fram till 2014. Kompletta upprustningar och stambyten har genomförts under 2010- och 2020-talen för att bevara det gamla  landmärket /// Street Scene

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob