fimpen den dominerande nedskräparen
Från vardagsskräp till vardagsilska
När man kliver ut genom dörren i Malmö möts man inte av välskötta gator eller blommande torg – utan av fimpar. Vi pratar om fimpen, detta lilla skräp som kan växa till ofattbara mängder. De ligger där, överallt: på trottoarer, vid busshållplatser, runt uteserveringarna. Det har normaliserats, blivit ett grått brus i stadsmiljön. Men det är inte normalt – och det får inte fortsätta.
Jag är trött på att se fimpar överallt. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.
Det är dags att vi säger ifrån. Att vi fimpar fimpen – en gång för alla.
Fimparnas förbannelse. Trots att rökningen minskar i Sverige, ligger fimparna kvar som ett giftigt eko av gamla vanor. De smutsar ner våra gator, förgiftar våra vattendrag – och kostar oss nästan 800 miljoner kronor om året att städa upp. Och Malmö? Vi ligger i topp – men inte på ett sätt vi kan vara stolta över.
24 000 fimpar – varje dag, i varje stadskärna
Enligt Skräprapporten 2025 utgjorde fimpar 49 % av allt skräp i svenska stadskärnor under 2024. Det motsvarar i snitt 24 000 fimpar per stadskärna – per dag. Totalt handlar det om över en miljard fimpar per år i Sverige.
Malmö – mest böter i landet
Under 2024 delades 37 böter ut i Malmö för nedskräpning – flest i landet. Sedan 2022 omfattar lagen även fimpar, men det verkar inte ha fått folk att tänka om.
Tokyo – en mångmiljonstad utan skräp - Malmö 365 644 inv. - mycket skräp
I Tokyo bor över 37 miljoner människor i storstadsområdet – men gatorna är rena. Trots att det knappt finns offentliga papperskorgar, är det ovanligt att se skräp. Varför? För att det finns en stark kultur av personligt ansvar. Man tar med sig sitt skräp hem. Man fimpar inte på gatan. Och det fungerar.
Malmö – en liten stad med stora problem
Malmö har knappt 360 000 invånare – men ändå lyckas vi inte hålla rent. Det är inte resurserna det hänger på. Det är viljan. Ansvarstagandet. Respekten för det gemensamma rummet.
Jag är trött – och förbannad
När jag går ut i Malmö är det första jag ser fimpar. På trottoarer. Vid busshållplatser. Runt uteserveringar. Det har blivit normalt – men det är inte normalt. Jag är trött på att se det. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.
Om Tokyo kan – varför inte vi?
Det är dags att vi fimpar fimpen. Dags att vi slutar skylla på andra. Dags att vi tar ansvar – för våra gator, vår miljö och vår framtid. Fimpat i Sverige/Malmö, ja, på fel ställen, och fel attityd
Varje år slängs en miljard fimpar på marken i Sverige. Det kostar 800 miljoner kronor att städa bort dem. En ny lag gör det straffbart att skräpa ner, men hjälper det mot ett beteende som är så invant? Att fimpa är ett beteende som man övar in flera gånger om dagen. Förbudet borde kommit på 60-talet, nu bryr sig ingen.
Fakta : 62 procent av allt skräp i städerna är fimpar, medan snus kommer på andra plats med 14 procent. Fimpen är också det vanligaste skräpet i parker och på stränder. Beräkningar visar att det kostar 80 öre att ta hand om varje kastad fimp. Fimpen är gjord av plast som inte bryts ner i naturen och mängder av farliga ämnen, som kadmium.
%20kopiera.jpg)
