::::::::::::::::::::The House Facades Through Time::::::::::::::::::::

 Hållbar husfasad som tål väder och vind över tid och historia

Anna och Eva Bunths skola för flickor grundades 1887 i Malmö och blev en betydande privatutbildning för flickor, från 1906 belägen i en holländsk renässansbyggnad vid Slottsgatan/Agnesgatan. Skolan erbjöd en högre flickskola-utbildning driven av systrarna Bunth fram till 1920-talet, innan den senare blev "Ericssons förberedande skola". 

Skolan grundades 1887 och låg initialt på Västergatan.

På grund av ökat elevantal flyttade skolan till en fastighet i hörnet av Slottsgatan-Agnesgatan, vilken invigdes 1906.

Huset uppfördes 1878 i holländsk renässansstil, ritat av den danske arkitekten Carl Ferdinand Rasmussen.

Anna och Eva Bunth drev och undervisade själva på skolan. Anna undervisade i bl.a. biblisk historia och engelska, medan Eva undervisade i franska. Anna gick i pension 1920, och Eva fortsatte till 1925, men var aktiv i verksamheten fram till sin död 1947. 

Under 1950- och 1960-talet fungerade byggnaden som skola under namnet "Ericssons förberedande skola".

I början av 1980-talet byggdes den vackra fastigheten om till lägenheter //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En bra och gedigen byggnad måste också ha en hållbar fasad som tål tidens och vädrets tand. Hållbara fasader varar nästan för evigt. För att planera och bygga en bra och hållbar stad krävs insikter i mer än de grundläggande drivkrafterna bakom urbaniseringen. För att förstå varför människor flyttar in i våra städer. För att bygga hållbara stadsmiljöer krävs också kunskap om de underliggande förändringsfaktorer som driver stadsutvecklingen. Och för att bygga hållbara städer i en snar framtid. Stadsutveckling som är hållbar på lång sikt ur ett globalt perspektiv kan kräva radikala förändringar av stödjande sociala system som tar lång tid att genomföra, med de hållbarhetsutmaningar som våra samhällen står inför. Ett modernt samhälle kräver mycket arbete för att bli hållbart in i vår framtid.

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

____________________ MALMO TODAY ____________________

malmo today-reflections-den urbana vardagen

Folkets Park är en av Malmös mest älskade platser, en grön oas mitt i staden där generationer har skrattat, dansat, protesterat, firat och bara varit. Sedan slutet av 1800‑talet har parken varit ett folkets rum i ordets rätta bemärkelse — skapad av arbetarrörelsen, formad av malmöborna själva och fylld av minnen som sitter kvar i kroppen.

Här har tivolin snurrat, dansbanor gungat, konserter ekat mellan träden och politiska tal samlat tusentals. Barn har sprungit mellan karuseller och glasskiosker, ungdomar har hittat sina första sommarkvällar, och äldre har återvänt för att känna igen dofterna, ljuden och rytmen från förr.

Än idag är Folkets Park en mötesplats för alla — en plats där vardag och fest blandas, där kulturer korsas, och där Malmö får andas lite friare. En trygg, brokig och levande oas för gemene man, lika mycket nutid som historia //// Street Scene  / Robert G

Malmö Today – Reflektioner från den urbana vardagen

Malmo Todayär ett pågående foto dokumentärt projekt av Malmö fotografen Robert Rggus G i samarbete med Street Scene – en global plattform för urban fotografi. Genom dagliga reflektioner fångar projektet stadens puls, dess människor, miljöer och ögonblick – från det vardagliga till det oväntade. Malmö är en stad i ständig rörelse, många nationaliteter samsas och formar en unik kulturell väv. Här möts historia och framtid – från Möllevångens levande torg till de hållbara stadsdelarna i Västra hamnen och Hyllie. Malmö Today speglar denna mångfald och visar hur stadens invånare lever, arbetar och samverkar i en urban miljö som präglas av kreativitet, hållbarhet och gemenskap. Varje bild är en berättelse. Varje inlägg en reflektion. Välkommen att följa med på en visuell resa genom Malmö – en stad där världen möts.

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Malmo Today©Photo:Robert G

_______________TRADITIONER I FÖRÄNDRING_______________

 traditioner i förändring - förr, nu och framåt 

Del 5 : Tradition på export - När vi firar andras firande

Det börjar försiktigt. Någon nämner "Thanksgiving" och plötsligt står vi där med kalkon i ugnen och youtubar hur man gör sötpotatismos. Sedan kommer Halloween – med pynt från Lidl och pumpor från ICA. Och visst, varför inte fira Cinco de Mayo med tacos och margaritas, trots att vi blandar ihop det med Mexikos självständighetsdag? Vi älskar traditioner – särskilt andras.

Men det handlar inte om att vi saknar egna, utan snarare om vår nyfikenhet. Ett slags folklig globalisering, där vi plockar godbitarna från världens festligheter och gör dem till våra egna. Ibland blir det träffsäkert, andra gånger… tja, lite som när någon försöker uttala “karaoke” och råkar beställa en karaktär istället.

Men i lånen finns också värme. En vilja att vara en del av något större, en annan rytm, ett nytt sätt att samlas. Och även om vi firar kinesiskt nyår utan att förstå allt, eller klär oss i grönt på St. Patrick’s Day trots att vi inte har en irländsk gen i kroppen, så säger det något fint om oss: vi firar gärna, och vi gör det med öppna armar.

Så nästa gång du firar en “icke-svensk” tradition – gör det med hjärtat, humor och nyfikenhet. För i en värld där vi kommer närmare varandra är det kanske just dessa delade firanden som visar att vi hör ihop /// Robert G

__________ THE WORLD STREET INTERSECTION __________

 The  Crossing  Of  World  Street  Scene-cities

NYC-2021

Malmö-2025

Likheter mellan städer världen över är att de tjänar som centra för handel, administration och kultur, har infrastruktur som bostäder, vägar och vård, och har historiskt utvecklats som centra för innovation och idéer. Städer är också platser där människor samlas, vilket leder till både positiva effekter som ekonomisk tillväxt och utmaningar som överbefolkning och miljöproblem. 

new malmö

Stora gator i korsningar möts i de stora städerna världen runt de skapar ett rutnät med andra mindre gator så att det bildas en urban stadsbild som växer och gör städerna större för medborgarna

Street Scene – En global berättelse i bild och vardag

Välkommen till Street Scene – en återkommande fotoblogg om det urbana vardagslivet runt om i världen. Här möts vi i skärningspunkten mellan kulturer, städer och människor – där det dagliga livet på gatorna berättar historier om både likheter och olikheter.

Oavsett om vi befinner oss i Tokyo, Nairobi, Malmö eller New York, rullar rutinerna vidare: någon köper bröd, någon väntar på bussen, någon annan bara tittar upp på himlen. Men hur dessa ögonblick ser ut – det urbana landskapet, människornas rörelser, känslan i luften – varierar stort mellan olika länder och kulturer.

Idag lever många kulturer sida vid sida – på gott och ont – och Street Scene vill dokumentera, skydda och fira denna mångfald. Vi tror på styrkan i den fria bilden och ordets kraft. Genom att förstå varandras vardagsliv, skapar vi broar mellan människor.

Varje inlägg jämför två bilder från olika städer. Det är en inbjudan till eftertanke – vad skiljer dem åt? Vad förenar dem? Det är inte nyhetsfotografi. Det är människans vardag, fångad i ögonblicket.

Street Scene – A global story in images and everyday life

Welcome to Street Scene – a recurring photo blog about urban everyday life around the world. Here we meet at the intersection of cultures, cities and people – where daily life on the streets tells stories of both similarities and differences.

Regardless of whether we are in Tokyo, Nairobi, Malmö or New York, routines roll on: someone buys bread, someone waits for the bus, someone else just looks up at the sky. But what these moments look like – the urban landscape, the movements of people, the feeling in the air – varies greatly between different countries and cultures.

Today, many cultures live side by side – for better or worse – and Street Scene wants to document, protect and celebrate this diversity. We believe in the strength of the free image and the power of the word. By understanding each other’s everyday life, we create bridges between people.

Each post compares two images from different cities. It is an invitation to reflection – what sets them apart? What unites them? It is not news photography. It is the everyday life of man, captured in the moment.

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene © The World Street © Photos

_____The Investigative Photojournalism_____

  fimpen den dominerande nedskräparen

Från vardagsskräp till vardagsilska

När man kliver ut genom dörren i Malmö möts man inte av välskötta gator eller blommande torg – utan av fimpar. Vi pratar om fimpen, detta lilla skräp som kan växa till ofattbara mängder. De ligger där, överallt: på trottoarer, vid busshållplatser, runt uteserveringarna. Det har normaliserats, blivit ett grått brus i stadsmiljön. Men det är inte normalt – och det får inte fortsätta.

Jag är trött på att se fimpar överallt. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.

Det är dags att vi säger ifrån. Att vi fimpar fimpen – en gång för alla.

Fimparnas förbannelse. Trots att rökningen minskar i Sverige, ligger fimparna kvar som ett giftigt eko av gamla vanor. De smutsar ner våra gator, förgiftar våra vattendrag – och kostar oss nästan 800 miljoner kronor om året att städa upp. Och Malmö? Vi ligger i topp – men inte på ett sätt vi kan vara stolta över.

24 000 fimpar – varje dag, i varje stadskärna

Enligt Skräprapporten 2025 utgjorde fimpar 49 % av allt skräp i svenska stadskärnor under 2024. Det motsvarar i snitt 24 000 fimpar per stadskärna – per dag. Totalt handlar det om över en miljard fimpar per år i Sverige.

Malmö – mest böter i landet

Under 2024 delades 37 böter ut i Malmö för nedskräpning – flest i landet. Sedan 2022 omfattar lagen även fimpar, men det verkar inte ha fått folk att tänka om.

Tokyo – en mångmiljonstad utan skräp - Malmö 365 644 inv. - mycket skräp

I Tokyo bor över 37 miljoner människor i storstadsområdet – men gatorna är rena. Trots att det knappt finns offentliga papperskorgar, är det ovanligt att se skräp. Varför? För att det finns en stark kultur av personligt ansvar. Man tar med sig sitt skräp hem. Man fimpar inte på gatan. Och det fungerar.

Malmö – en liten stad med stora problem

Malmö har knappt 360 000 invånare – men ändå lyckas vi inte hålla rent. Det är inte resurserna det hänger på. Det är viljan. Ansvarstagandet. Respekten för det gemensamma rummet.

Jag är trött – och förbannad

När jag går ut i Malmö är det första jag ser fimpar. På trottoarer. Vid busshållplatser. Runt uteserveringar. Det har blivit normalt – men det är inte normalt. Jag är trött på att se det. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.

Om Tokyo kan – varför inte vi?

Det är dags att vi fimpar fimpen. Dags att vi slutar skylla på andra. Dags att vi tar ansvar – för våra gator, vår miljö och vår framtid. Fimpat i Sverige/Malmö, ja, på fel ställen, och fel attityd

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©

Varje år slängs en miljard fimpar på marken i Sverige. Det kostar 800 miljoner kronor att städa bort dem. En ny lag gör det straffbart att skräpa ner, men hjälper det mot ett beteende som är så invant? Att fimpa är ett beteende som man övar in flera gånger om dagen. Förbudet borde kommit på 60-talet, nu bryr sig ingen.

Fakta : 62 procent av allt skräp i städerna är fimpar, medan snus kommer på andra plats med 14 procent. Fimpen är också det vanligaste skräpet i parker och på stränder. Beräkningar visar att det kostar 80 öre att ta hand om varje kastad fimp. Fimpen är gjord av plast som inte bryts ner i naturen och mängder av farliga ämnen, som kadmium.