traditioner i förändring - förr, nu och framåt
Del 10 :Från anonym till att starta lokala traditioner med hjärta och mod.
Svensk kultur och traditioner har formats av en lång resa från fornnordisk mytologi och bondesamhället via kristnandet till dagens moderna välfärdssamhälle. Det är en unik mix av uråldriga naturriter, kristna högtider och starka sociala värderingar. Många av våra största högtider har rötter i förkristen tid. Midsommar och Valborg firades ursprungligen för att välkomna våren/sommaren och blidka makterna. Kyrkan tog över och lade kristen betydelse på äldre hedniska ritualer. Julen, blev Jesu födelse och midsommar kom att förknippas med Johannes Döparen. Året styrdes av skörd, ljus och mörker. En stor del av den svenska folktron med väsen som tomtar, troll och skogsrået, uppstod för att förklara naturens oförutsägbara krafter. Sveriges kanske mest ikoniska högtid. Den firas med dans runt midsommarstången, sill, färskpotatis och jordgubbar. Julbord, Kalle Anka och julklappar är centralt. Många traditioner har sitt ursprung i 1800-talets borgarhem och industrialiseringen. Valborgsmässoafton, välkomnar våren med stora brasor och körsång. Lucia den 13 december är en unik nordisk tradition som blandar helgonlegender från Sicilien med äldre svensk ljus- och nordisk folktro. Den moderna kulturella traditionen, Fika. Är mer bara kaffe och bulle, en social institution för gemenskap och avkoppling. Allemansrätten, den urgamla sedvanan som ger alla rätt att ströva fritt i naturen. Lagom & Jämlikhet. Kulturella grundpelare som präglar det moderna Sverige. Det innebär en stark strävan efter balans, konsensus och social rättvisa. Det finns mycket att utforska i de Gamla Svenska traditionerna.
I många trapphus i Sverige möts vi varje dag – utan att säga ett ord. Vi bor vägg i vägg, men lever i varsin bubbla. Det är ingen ondska i det, bara tempo. Livspussel. Vardagsdimma. Men ibland – ibland räcker det med ett initiativ för att skaka om mönstret.En lapp i hissen: “Hej grannar, jag tänkte bjuda på kaffe i trappuppgången på lördag. Kom om ni vill.”
Ett barn som säljer saft på gården. En grill plötsligt placerad på innergården med doften av något som säger: här bor vi tillsammans. Och det är där det börjar. För att starta en lokal tradition krävs inte kommunbidrag eller tiomannaband. Det krävs en person som vågar ta första steget – och kanske ännu viktigare, som orkar ta det fler gånger. För alla kommer inte första gången. Kanske inte andra heller. Men det händer något när vi blir synliga för varandra.
Tips till den som vill sätta bollen i rullning:
- Börja smått – en fikastund, ett bokbytarbord, eller bara en gemensam kvällspromenad.
- Var öppen och prestigelös – det får vara rörigt, hemlagat och oplanerat.
- Gör plats för fler att bidra – när fler tar ansvar, växer initiativet hållbart.
- Fira det lilla – att någon ny dök upp, att barnen lekte ihop, att det regnade men ändå blev fint.
Det handlar inte om att skapa nästa stadsfestival. Det handlar om att skapa tillhörighet. Göra vardagen lite mänskligare. Göra trapphuset till ett hem, inte bara en passage.
Och vet du, kanske är det just de traditionerna – de lokala, lågmälda, hjärtstyrda – som kommer hålla längst. För de byggs inte på plikt, utan på vilja. Inte på storslagna planer, utan på att någon en dag sa: Ska vi inte göra något, bara vi? //// Street Scene / Robert G
Tack alla ni som följt denna blogg serie - det viktigaste budskapet i den här serien är vi alla kan bidra med något, litet som stort, i vårt dagliga vardagsliv- och att vi känner att både du och jag kan göra nytta för andra
https://rgstreetblog.blogspot.com/
