_______________PHOTOJOURNALISM_IN TIME_______________

nedskräpning i våra hamnar 

Nedskräpning är ett riktigt dåligt beteende från oss människor som bara blir värre. I våra städer, hamnarna och i naturen, överallt hittar man avfall. Det startas många frivilliga projekt mot nedskräpning, men det hjälper inte i längden. Vi människor måste bli bättre på att ta hand om vårt avfall.

Gemensamt för vad som räknas som nedskräpning är att det är rester från olika typer av konsumtion. Trots att vissa typer av skräp kan tyckas vara av biologiskt material, exempelvis bananskal och skal från solrosfrön, tar de så pass lång tid för naturen att bryta ned – att de också räknas som skräp.

Fimpar är vanligaste skräpet i vår omgivning

I Sverige är fimpar det absolut vanligaste skräpet i våra städer. Snus kommer på andra plats, och tillsammans utgör de 80% av allt skräp, enligt Håll Sverige Rent. I staden och naturen hittas också allt fler engångsförpackningar, och där är den absolut vanligaste typen glass-, snacks- och godisförpackningar.

Varför skräpar människor ner?

De tre vanligaste förklaringarna till att vi skräpar ner enligt Håll Sverige Rent:

Sociala normer

Vi gör som andra gör och om de skräpar ner utan att det får konsekvenser blir det en signal om att det är okej att göra så. Och är det redan skräpigt på en plats så är det större risk att fler skräpar ner där.

Bekvämlighet

En av tre som skräpar ner säger att de gjorde det för att det inte fanns någon papperskorg i närheten. Var femte säger att det berodde på ren slöhet.

Otydligt ansvar

Även om de flesta håller med om att det är vårt eget ansvar att ta hand om vårt skräp finns det situationer när vi tycker att det är mer okej att skräpa ner.

På en konsert eller match där vi vet att någon annan städar upp efteråt känns det mer okej att skräpa ner.

Vad säger lagen?

Det har sedan länge varit förbjudet att skräpa ner i större mängder, t.ex. att dumpa en soffa eller trädgårdsavfall i en park.

Men från och med den 1 januari 2022 är det även straffbart att slänga mindre mängder skräp på marken som t.ex. fimpar och snusprillor.

Allt som kastas i naturen eller på offentlig plats ger böter på 800 kronor, vilket innebär att en felslängd fimp ger lika höga böter som en felslängd kartong eller säck med gamla kläder.

Och lägg ner den där uppfattningen att någon annan kommer och tar hand om skräpet åt dig. "TA HAND OM SKRÄPET SJÄLV" Använd din hjärna till något hållbart ///// Robert G

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©Photo:Robert G

Photojournalism in Time Är det senaste webb verktyg inom Street Scene Worldwide photo group. Bildjournalistik är en särskild form av journalistik som skapar bilder för att berätta en nyhet. Nuförtiden är det vanligtvis bara stillbilder, i seriösa nyhetsrapporteringar, som åsyftas. Bildjournalistiken skiljer sig från andra närbesläktade grenar inom fotografin på följande. En bildjournalists vardag går ut på att ständigt anpassa sig och gilla läget. Fotografen ska kunna tänka nytt på en sekund och se sig om efter nya möjligheter inom de snäva ramar som begränsar uppdraget: att göra något visuellt intressant av en verklighet som inte är det, ofta under tidspress och inte sällan med relativt motvilliga modeller. Photojournalism in Time kommer att arbeta genom de riktlinjer som arbetats fram av : The Umbrella Photographic Institute:Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene