_______________PHOTOJOURNALISM_IN TIME_______________

 fimpat i sverige "malmö"

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©

Varje år slängs en miljard fimpar på marken i Sverige. Det kostar 800 miljoner kronor att städa bort dem. En ny lag gör det straffbart att skräpa ner, men hjälper det mot ett beteende som är så invant? Att fimpa är ett beteende som man övar in flera gånger om dagen. Förbudet borde kommit på 60-talet, nu bryr sig ingen.

Fakta : 62 procent av allt skräp i städerna är fimpar, medan snus kommer på andra plats med 14 procent. Fimpen är också det vanligaste skräpet i parker och på stränder. Beräkningar visar att det kostar 80 öre att ta hand om varje kastad fimp. Fimpen är gjord av plast som inte bryts ner i naturen och mängder av farliga ämnen, som kadmium. 

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©

Vi pratar om fimpen, detta lilla skräp som kan växa till ofattbara mängder. Skräpmätningar från stiftelsen "Håll Sverige rent" visar att det slängs ca 2,7 miljoner fimpar på gator och torg i Sverige per dag. Eller ungefär en miljard på ett år. Att städa bort fimparna kostar årligen minst 640 miljoner kronor. Fimparna är dessutom ett alvarligt miljöproblem. Tillsammans innehåller en miljard fimpar 108 ton plast som riskerar att brytas ner till microplaster och hamna i fåglar, fiskar och skaldjur. och till slut i oss själva.

Plus tusentals giftiga och cancerframkallande ämnen. Det är uppenbart att det krävs mer än sopborstar för att hålla efter fimparna. För att kunna ändra människors beteende måste det finnas en bra infrastruktur på plats. Sedan 2017 har man i Malmö bytt ut papperskorgar så att fler nu har inbyggda askfat. Det skall inte vara långt mellan askfaten, enligt Malmöstad. Malmö har även satsat på speciella fimpzoner, där man kan sätta sig ner på en bänk och fimpa på rätt sett i ett askfat.

Det är generellt svårt att få folk att ändra beteenden. Att fimpa är dessutom ett väldigt vanemässigt beteende som övas in flera gånger om dagen. Ska man bryta  en vana bör helst alternativet som erbjuds vara enklare att genomföra än det vanemässiga beteendet. Och det kan bli svårt med just fimpar att göra det enklare än slänga fimpen på marken där man står.

Sedan årsskiftet finns det ett nytt verktyg att ta till. En lag som ger 800 kronor i böter om man kastar en fimp på marken. Förhoppningsvis så kommer det att ändra folks beteende, på lång sikt kanske. Men som det ser ut nu så funkar det inte ///// Photojournalism In Time/Robert G

Efter förra succé med de stönande papperskorgarna lanserarade Malmö stad ett nytt initiativ för att hålla staden ren. Idén är enkel: fimpa ciggen rätt och tjäna Buttcoins.

Nedskräpningen är ett irrationellt beteende, och det måste bemötas med irrationella lösningar, säger man på Fastighets- och gatukontoret.

Forskning visar att det inte fungerar att använda pekpinnar eller att sätta upp skyltar som ber folk plocka upp efter sig.

Malmö stad lägger 80 miljoner kronor varje år på att hålla gatorna rena. Cigaretter och snus utgör 80 procent av skräpet. Genom att locka med priser hoppas Malmö stad på att minska mängden skräp i staden. Nu ca 1 år efter, har det fungerat, har Malmöborna slutat slänga fimpar på våra gator och områden. Inte den minsta fimpe. Enligt min åsikt har det blivit värre. För att unvika röka i sina hem, går folk ut och ställer sig vid husens entreer, och var hamnar fimparna, just det, precis utanför entredörren. Enligt min åsikt är det respektlösa människor som beter sig så, allså respektlöst ////// Robert G

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©Photo:Robert G

Photojournalism in Time Är det senaste webb verktyg inom Street Scene Worldwide photo group. Bildjournalistik är en särskild form av journalistik som skapar bilder för att berätta en nyhet. Nuförtiden är det vanligtvis bara stillbilder, i seriösa nyhetsrapporteringar, som åsyftas. Bildjournalistiken skiljer sig från andra närbesläktade grenar inom fotografin på följande. En bildjournalists vardag går ut på att ständigt anpassa sig och gilla läget. Fotografen ska kunna tänka nytt på en sekund och se sig om efter nya möjligheter inom de snäva ramar som begränsar uppdraget: att göra något visuellt intressant av en verklighet som inte är det, ofta under tidspress och inte sällan med relativt motvilliga modeller. Photojournalism in Time kommer att arbeta genom de riktlinjer som arbetats fram av : The Umbrella Photographic Institute:Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene