_____The Investigative Photojournalism_____

  fimpen den dominerande nedskräparen

Från vardagsskräp till vardagsilska

När man kliver ut genom dörren i Malmö möts man inte av välskötta gator eller blommande torg – utan av fimpar. Vi pratar om fimpen, detta lilla skräp som kan växa till ofattbara mängder. De ligger där, överallt: på trottoarer, vid busshållplatser, runt uteserveringarna. Det har normaliserats, blivit ett grått brus i stadsmiljön. Men det är inte normalt – och det får inte fortsätta.

Jag är trött på att se fimpar överallt. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.

Det är dags att vi säger ifrån. Att vi fimpar fimpen – en gång för alla.

Fimparnas förbannelse. Trots att rökningen minskar i Sverige, ligger fimparna kvar som ett giftigt eko av gamla vanor. De smutsar ner våra gator, förgiftar våra vattendrag – och kostar oss nästan 800 miljoner kronor om året att städa upp. Och Malmö? Vi ligger i topp – men inte på ett sätt vi kan vara stolta över.

24 000 fimpar – varje dag, i varje stadskärna

Enligt Skräprapporten 2025 utgjorde fimpar 49 % av allt skräp i svenska stadskärnor under 2024. Det motsvarar i snitt 24 000 fimpar per stadskärna – per dag. Totalt handlar det om över en miljard fimpar per år i Sverige.

Malmö – mest böter i landet

Under 2024 delades 37 böter ut i Malmö för nedskräpning – flest i landet. Sedan 2022 omfattar lagen även fimpar, men det verkar inte ha fått folk att tänka om.

Tokyo – en mångmiljonstad utan skräp - Malmö 365 644 inv. - mycket skräp

I Tokyo bor över 37 miljoner människor i storstadsområdet – men gatorna är rena. Trots att det knappt finns offentliga papperskorgar, är det ovanligt att se skräp. Varför? För att det finns en stark kultur av personligt ansvar. Man tar med sig sitt skräp hem. Man fimpar inte på gatan. Och det fungerar.

Malmö – en liten stad med stora problem

Malmö har knappt 360 000 invånare – men ändå lyckas vi inte hålla rent. Det är inte resurserna det hänger på. Det är viljan. Ansvarstagandet. Respekten för det gemensamma rummet.

Jag är trött – och förbannad

När jag går ut i Malmö är det första jag ser fimpar. På trottoarer. Vid busshållplatser. Runt uteserveringar. Det har blivit normalt – men det är inte normalt. Jag är trött på att se det. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.

Om Tokyo kan – varför inte vi?

Det är dags att vi fimpar fimpen. Dags att vi slutar skylla på andra. Dags att vi tar ansvar – för våra gator, vår miljö och vår framtid. Fimpat i Sverige/Malmö, ja, på fel ställen, och fel attityd

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©

Varje år slängs en miljard fimpar på marken i Sverige. Det kostar 800 miljoner kronor att städa bort dem. En ny lag gör det straffbart att skräpa ner, men hjälper det mot ett beteende som är så invant? Att fimpa är ett beteende som man övar in flera gånger om dagen. Förbudet borde kommit på 60-talet, nu bryr sig ingen.

Fakta : 62 procent av allt skräp i städerna är fimpar, medan snus kommer på andra plats med 14 procent. Fimpen är också det vanligaste skräpet i parker och på stränder. Beräkningar visar att det kostar 80 öre att ta hand om varje kastad fimp. Fimpen är gjord av plast som inte bryts ner i naturen och mängder av farliga ämnen, som kadmium. 

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

 old tradision on our streets

 The investigative and digging photojournalism in our society, to remember and be remembered

The Swedish Christmas signage has its beginnings from the 1840s, when the shops took up space on the ground floors of the houses in the cities. The small windows that were in the shops were used to display the goods for the shop's consumers. During this time, the store's goods were sold over the counter and most of the products were packaged. Shop windows thus fulfilled an important function, displaying the goods to consumers and thereby making them dream of future investments. When the shopping streets began to develop during the 19th century, both the shops and the shop windows became more and larger. In the 1870s and 1880s, urban street lighting was very poor or non-existent. However, in the glow of the lamps, which were then powered by kerosene or gas, the shops were able to attract the attention of consumers. When electricity was then introduced, so-called window shopping became a popular pastime. This display of the stores' goods gave rise to a new profession, decorator, who had the task of making art out of the store's display windows with the help of its goods. When trade via shop windows arose, the Christmas holiday was the most important period for the shops, in other words the time of the year when they turned over the most capital. As the 20th century reached its midpoint, it was a feast for consumers to pass by the stores' Christmas signs. It was better before, or  /////// Robert G

https://rgstreetblog.blogspot.com/

Street Scene photoblog started 11/4 2011 and is a global platform and worldwide network for and with images and photographers from all over the world. It is a good instrument for photographic images in the urban environment. To experience and get inspiration for this photo art form. Street photography is like walking around a large theater where different situations and events that happen in an urban environment are always played out. A reflection of the usual routines of everyday life, places that everyone visits every day. The street where you live, many of your favorite places.

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene©The world©Photo:Robert G

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

 att vara mer vaksam där ute

För att vara extra vaksam måste du leva som du har gjort tidigare och göra de saker i vardagen som du brukar göra. Om du ser saker i din närmiljö som avviker från hur det brukar vara kan du tipsa polisen.

Det är svårt att veta i förväg hur användbart ett enda tips kommer att vara, men när polisen väger allt samman kan ditt tips visa sig vara mycket värdefullt. Lita på din magkänsla. Om något känns väldigt fel, men du inte kan sätta fingret på det, låt oss veta. Vi kombinerar det du berättar för oss med det vi redan vet. Det har blivit vår vardag, som samhället är idag. ett informations samhälle. Samhällsutvecklingen visar en bild av ökat våld och hot mot polisen, med en förvärrad mental hälsa hos allmänheten som en möjlig orsak. Samtidigt strävar polisen efter att minska brottsligheten och öka tryggheten genom att samarbeta med andra aktörer. Det finns dock utmaningar, som en låg andel poliser med utländsk bakgrund och problem med otillåten påverkan på anställda  //// Robert G

Det borde vara en självklarhet att vi som bor i Sverige ska kunna känna oss trygga i de områden där vi lever och bor. Att vi aldrig ska behöva se oss över axeln på väg hem från tunnelbanan eller bussen eller ute på gatorna.

Den undersökande och grävande fotojournalistiken i vårt samhälle, att minnas och bli ihågkommen

https://rgstreetblog.blogspot.com/

Street Scene photoblog started 11/4 2011 and is a global platform and worldwide network for and with images and photographers from all over the world. It is a good instrument for photographic images in the urban environment. To experience and get inspiration for this photo art form. Street photography is like walking around a large theater where different situations and events that happen in an urban environment are always played out. A reflection of the usual routines of everyday life, places that everyone visits every day. The street where you live, many of your favorite places.

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

 CIVILISATION OCH MÄNNISKOR I VÅRT SAMHÄLLE

Civilisationen är ett sätt att förhålla sig till livet en övertygelse att alla människor är värda samma respekt. Något vi har svårt med när det gäller våra medmänniskor. Hade vi haft denna övertygelse att alla människor är värda samma respekt då hade vi levt i en bra värld. Den första människan som slängde iväg en förolämpning istället för en sten var grundaren av civilisationen. Det är svårt att upprätthålla en civilisation när när 12-åringar föder barn och 15-åringar som mördar varandra och 18-åringar som får diplom som de inte kan läsa.

Hög civilisation har alltid värderats högt. Och i bristen på den varan försöker vi ge prov på vad som kan menas med hög civilisation. Vi inspireras av den strävsamma människans bästa erfarenheter, och av de välfärdstankar som förs fram. Civilisationen har sin interaktion med den ändamålsenliga utvecklingen. Vi måste bli bättre på vår uppfattning av hur allt detta fungerar, allså är det något som rör oss alla på vår planet som vi lever på, ha en bra måndag //////// Robert G

Den undersökande och grävande fotojournalistiken i vårt samhälle, att minnas och bli ihågkommen

https://rgstreetblog.blogspot.com/

Street Scene photoblog started 11/4 2011 and is a global platform and worldwide network for and with images and photographers from all over the world. It is a good instrument for photographic images in the urban environment. To experience and get inspiration for this photo art form. Street photography is like walking around a large theater where different situations and events that happen in an urban environment are always played out. A reflection of the usual routines of everyday life, places that everyone visits every day. The street where you live, many of your favorite places.

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

mänsklighetens drivkraft 

Mänsklighetens drivkraft – berättelserna som formar oss

Mänsklighetens utveckling har alltid burits fram av stora berättelser – de som påverkar våra drivkrafter och vår syn på livet. Men i en tid där klimat och miljö blivit avgörande för vår framtid, måste vi fråga oss: vilka berättelser formar oss nu?

Vi befinner oss i en ny historisk situation. Aldrig tidigare har människan hotat sin egen existens på samma sätt som idag. Visst har vi påverkat miljön förr, men aldrig i denna omfattning. Det kräver att vi ser vår tid för vad den är – unik, och djupt allvarlig.

Historien kan delas in i tre steg:

1. Gud bestämmer våra villkor – en tro som länge dominerade i vår del av världen.

2. Människan formar sin egen framtid – en idé som växte fram under upplysningen.

3. Naturen sätter gränser – en insikt som nu sakta växer fram.

Berättelser har alltid varit centrala – som grund för religioner, ideologier och samhällssyner. Idag konkurrerar gamla och nya berättelser om tolkningsföreträde. Vår förmåga att hantera klimatkrisen beror på vilken berättelse som vinner.

Och i skuggan av en global pandemi har behovet av nya berättelser blivit ännu tydligare. I en tid av postmodernism, där gränsen mellan fakta och fiktion suddas ut, blir det allt viktigare att förstå vad som verkligen driver oss.

Mänsklighetens drivkraft är inte bara överlevnad – det är förståelse, berättande och viljan att förändra  ///// Robert G

Institute:Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert Rggus G

Den undersökande och grävande fotojournalistiken i vårt samhälle, att minnas och bli ihågkommen

https://rgstreetblog.blogspot.com/

Street Scene photoblog started 11/4 2011 and is a global platform and worldwide network for and with images and photographers from all over the world. It is a good instrument for photographic images in the urban environment. To experience and get inspiration for this photo art form. Street photography is like walking around a large theater where different situations and events that happen in an urban environment are always played out. A reflection of the usual routines of everyday life, places that everyone visits every day. The street where you live, many of your favorite places.

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

kreativitet mänsklighetens viktigaste resurs

Den undersökande och grävande fotojournalistiken i vårt samhälle, att minnas och bli ihågkommen

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Malmo Today©Photo:Robert G

Vår omvärld förändras nu extremt snabbt. Vi förnyar ständigt vår teknologi, men glömmer de mänskliga systemen. Vår hjärna är i stort sett densamma som när vi levde som urtids människa nere i Afrika och har inte alls anpassats till vårt accelererande samhälle, vilket har fått stora negativa konsekvenser.

De förändringar som hotar mänskligheten måste redan nu bemötas. Kreativitet är därvidlag vår största resurs. Tyvärr nämns detta inte explicit detta bland EUs åtta nyckelkompetenser, även om kreativitet antas ingå implicit. Modern neurovetenskap visar att med hjälp av hjärnans plasticitet kan kreativitet läras, som vilken annan färdighet som helst. Om kreativitet införs i skolans undervisning skulle vi få kraftfulla verktyg för att bemöta hoten mot mänskligheten. 

Den enda överlevande människoarten är vår egen, Homo Sapiens, som uppstod för cirka 250000 år sedan. Framgången berodde mycket på vår anpassningsförmåga till nya livsvillkor. Vårt intellekt, abstraktionsförmåga, empati och samarbete i stora grupper har också varit viktiga ingredienser. Människan spred sig från Afrika ut över hela jorden och anlände till Europa för 40 000 år sedan. När istiden upphörde för 10 000 år sedan skedde ett stort utvecklingssprång.

Människan började odla jorden och hålla husdjur. För 6 000 år sedan uppstod de första städerna. Kulturområden med social indelning (hantverkare, köpmän) bildades i Mellanöstern: de första civilisationerna hade uppstått. Paradigmskiften kom sedan allt fortare. Den s.k. vetenskapliga revolutionen startade på 1500-talet i Europa, då idéer började växa fram om hur världen fungerar. 1700-talet, även känt som upplysningens och revolutionernas århundrade, var en tid av stora förändringar i Sverige och övriga Europa. Det präglades av framsteg inom vetenskap och teknik, politiska omvälvningar och en ökande urbanisering. Under 1800-talet skedde en stor omvälvning från jordbruks- till industrisamhälle rum, innebärande stordrift och masstillverkning med hjälp av maskiner.

På 1990-talet hade vi inträtt i informationssamhället, där det fysiska arbetet började ersättas av informationshantering. Vidareutvecklingen ökar nu exponentiellt och inkluderar teknologier som datorer, genetik, nanoteknik, robotik och artificiell intelligens (AI). Forskaren Ray Kurzweil  förutspår en ”teknologisk singularitet” år 2045, d v s en tidpunkt då framstegen är så snabba att de överträffar människans förmåga att förstå dem. Och att vi snart ser början på slutet för Homo Sapiens, då vi inte så länge till är jordens enda intelligenta och självmedvetna art.

Hur utvecklas för närvarande människans välstånd i vår komplicerade värld? Det mänskliga utvecklingsindexet (HDI) innehåller livslängd, utbildning, levnadsstandard m.m. Indexet stiger nu över hela jorden.  Exempel på framtida utmaningar är den ovan nämnda singulariteten, men också bl. a. AI, klimatförändringar, krig, terrorism, utrotande av arter och bakterieresistens. Man måste vid analysen förstå att inte bara medelvärden är relevanta utan också de stora fluktuationerna.

På grund av den oerhört snabba utvecklingen måste vi redan nu planera för åtgärder om inte människoarten snart skall försvinna. När en oönskad förändring har inträtt är det för sent att vidta de optimala åtgärderna. Vi måste i vår planering inför framtiden behålla sans och förnuft och införa åtgärder på ett konstruktivt och positivt sätt. Vi måste också tydligt göra klart för oss våra mål. Ok, då är det bara för mänskligheten att sätta sig ner och planera inför framtiden, så att det inte går åt helvete ///// Street Scene/ Robert G

Photojournalism is a good tool to remember moments that happened in one's life, involving yourself, or out there in our world. Photojournalism (or photojournalism) is a particular form of journalism (ie the collection, editing and presentation of news material for publication or broadcast) that creates images to tell a news story. These days, only still images, in serious news reporting, are usually referred to. We live in a world with constantly new events to document, that is photojournalism /// Robert G / Street Scene

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert Rggus G

https://rgstreetblog.blogspot.com/

Street Scene photoblog started 11/4 2011 and is a global platform and worldwide network for and with images and photographers from all over the world. It is a good instrument for photographic images in the urban environment. To experience and get inspiration for this photo art form. Street photography is like walking around a large theater where different situations and events that happen in an urban environment are always played out. A reflection of the usual routines of everyday life, places that everyone visits every day. The street where you live, many of your favorite places.

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

FÅR MAN FOTOGRAFERA DÖDA MÄNNISKOR 

Photographic  Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene©  Stephen Dupont

Med kriget i Ukraina  och Gaza, och andra oroligheter i vår värld, väcks frågan till liv : Får man fotografera döda? Är det att utnyttja människors lidande, eller tvärtom ett sätt att visa omvärlden vad mänskligt lidande innebär. Fotojournalister som fotograferar väpnade konflikter, de gör det för att dokumentera pågående händelser för eftervärlden. Men när det gäller privat så tror jag att det är en impulshandling, efteråt kan det skapa en stark känsla att man gjort fel, man ville bevara och minnas ett ögonblick. Kanske påminnas om livets bräcklighet.

Bilder av döda människor kan skänka oss frid och de kan skaka om oss i vårt innersta. Ämnet är etiskt svårt, och stort och snårigt. Det rymmer alltifrån privata efter döden bilder som sattes i album, bilder från konstvärlden som hänger på museer, bilder i mederna av människor som dör när de flyr eller är offer i våldsamma krig. Döden i bild är bara en knapptryckning bort på våra mobiltelefoner eller våra datorer. Ämnet är svårt att närma sig utan att samtidigt gräva i hur jag själv förhåller mig till den obegriplighet som döden är. Att titta bakåt i historien när döden fortfarande bodde hemma, är intressant.

Photographic  Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene©  Photo : Niclas Hammarström/Expressen/TT

När den fotografiska tekniken uppfanns och spreds i mitten av 1800-talet levde de flesta i vår del av världen fortfarande i bondesamhällen. Dog gjorde vi i våra sängar. Inte sällan redan som små barn. Gud styrde över liv och död. Ofta var det prästerna som angav dödsorsak och skrev intyg. Släktingarna svepte liket som kunde få ligga tills tjälen gått ur jorden.

Att porträttera vuxna och även barn som dog var vanligt. Man hedrade den som dött och värnade om minnet genom att ta en bild. Bilderna sattes i album, skickades till släktingar eller ramades in och ställdes på spiselkransen. Man har undersökt hur vårt sätt att handskas med döden förändrades under den period då den svenska bondbyn ersattes av det moderna folkhemmet. Traditionen att porträttera döda hade funnits länge. Tidigare i historien tog många kungar och rika människor hjälp av konstnärer som målade av dem eller gjorde dödsmasker av deras ansikten. Med hjälp av ett fotografi kunde fler minnas sina döda. Teknikens spridning gjorde det möjligt även för fattigare människor att avbilda sina döda. Flera gamla bilder som är tagna i enkla miljöer, är bevarade på flera Museers bildarkiv. 

Ofta var det kringresande fotografer som tog de här bilderna och är ganska snarlika visuellt. Den döde personens ansikte ses tydligt. I de enklare miljöerna var det ofta själva avskedet som dokumenterades. Man ser kyrkan, uppställda släktingar, det var själva begravningen man ville minnas. Men det finns skillnader i materialet. Bilder på döda människor från borgerliga samhällsklasser ser annorlunda ut. Här arrangerades en väl ljussatt likkista i bild med en blomma eller en palm i rummet. Kandelabrar, kransar, lite mer skryt, mer ett porträtt av den döde än en bild av händelsen.

Photographic  Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo :  Vadim Ghirda

______THE INVESTIGATIVE PHOTOJOURNALISM______

 HÅLLBARA TRANSPORTER

Transport av personer och varor inom Sverige står idag för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Många av våra transporter slukar massor av fossil energi, till exempel de med bil, flyg eller lastbil. Idag diskuteras mycket angående transporters miljöpåverkan och hur de kan bli mer hållbara och miljövänliga. Något som inte alltid är hållbara transporter är cyklar, om man inte underhåller dem. Transporter behövs för att flytta varor och människor mellan olika platser. Till exempel för att transportera mat och andra varor mellan och inom olika länder, att förflytta både människor och material till och från landets skolor och arbetsplatser, för att vi ska kunna hälsa på varandra, åka på semester och få se och uppleva nya platser och kulturer.  

Transporterna har ökat kraftigt det senaste århundradet, från en kilometer per person och dag i början av 1900-talet till över 40 kilometer idag. Sätten vi reser på har också förändrats under historien från att mest ske med järnväg, segelfartyg och hästar till att domineras av bilar, snabba båtar och flygplan. Att handla varor och mat som producerats lokalt minskar behovet av transporter. Det är bra eftersom det är slöseri med energi att köra varor fram och tillbaks mellan regioner och länder i onödan.  Samtidigt är transporten ofta bara en liten del av en produkts totala miljöpåverkan. Det beror på att det trots allt är mycket mer energieffektivt att frakta många saker samtidigt. Därför är det många gånger viktigare att fundera över valet av produkter, och hur de är producerade, än hur långt de har färdats. Ändå finns det mycket att göra för att sänka utsläppen från de globala transporterna av varor. Det gäller att minska sträckan som varje produkt färdas, bland annat genom att undvika onödiga omvägar, men det gäller också att se över på vilket sätt alla sakerna förflyttas. 

Idag kommer exempelvis ungefär hälften av det vi lägger på tallriken från andra länder. Det vi importerar allra mest är fisk, frukt och grönsaker. Ofta handlar det om produkter som inte kan växa i Sverige, som de 18 kilo bananer per person som vi varje år importerar från framförallt Sydamerika. Men vi fraktar också hit mycket som vi skulle kunna odla själva. Till exempel importerar vi varje år 12 kilo äpplen och päron per person, huvudsakligen från Italien och Nederländerna. Nästan alla kläder vi köper är också importerade. Varje år transporteras ungefär 130 000 ton kläder och tyger in i landet, vilket motsvarar ungefär 15 kilo per person och år - eller 90 T-tröjor! En stor andel av kläderna har tillverkats i Kina, Turkiet, Pakistan och Indien, och har alltså rest en lång väg innan de landar i butiken. Det är inte ovanligt att ett klädesplagg genomgått en transportkedja på över 15 steg för att odlas, vävas, färgas, sys, distribueras och säljas. Dessutom kan de olika produktionsstegen ske i olika länder.

De allra flesta varutransporterna sker med sjöfart (90 procent), vilket är ett relativt energieffektivt sätt att transportera prylar, men för att minska utsläppen är det avgörande att det fossila fartygsbränslet kan bytas ut mot ett förnybart drivmedel. Många frukter och grönsaker, med kort hållbarhet, fraktas med flyg eller i kylda transporter. Det ger hög klimatpåverkan och det är smartare att i stället välja frukt och grönt som producerats nära eller fraktats med båt. Transporterna på vägarna behöver också minska, genom att exempelvis frakta mer gods via järnväg eller genom att lasta mer i varje lastbil (öka fyllnadsgraden). Till sist är det viktigt att komma ihåg transporten hem från butiken är helt avgörande. Ofta är resan till och från affären, som många gånger görs med bil, det steg i transportkedjan som släpper ut allra mest koldioxid! Vi måste bli bättre på den hållbara transporten //// Robert G

 Den undersökande och grävande fotojournalistiken i vårt samhälle, att minnas och bli ihågkommen

Photojournalism is a good tool to remember moments that happened in one's life, involving yourself, or out there in our world. Photojournalism (or photojournalism) is a particular form of journalism (ie the collection, editing and presentation of news material for publication or broadcast) that creates images to tell a news story. These days, only still images, in serious news reporting, are usually referred to. We live in a world with constantly new events to document, that is photojournalism /// Robert G / Street Scene

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert Rggus G

https://rgstreetblog.blogspot.com/

Street Scene photoblog started 11/4 2011 and is a global platform and worldwide network for and with images and photographers from all over the world. It is a good instrument for photographic images in the urban environment. To experience and get inspiration for this photo art form. Street photography is like walking around a large theater where different situations and events that happen in an urban environment are always played out. A reflection of the usual routines of everyday life, places that everyone visits every day. The street where you live, many of your favorite places.