kanoner utan krut
En medeltida kastmaskin anvÀndes av försvararna av en borg de anvÀnde en katapult med fjÀder av flÀtat och tvinnat mÀnniskohÄr för att bombardera ett stormningstorn med stenar upp till 250 kg samtidigt gÄr belÀgrarna till anfall genom en underjordisk gÄng.
LÄngt innan vÀsterlÀnningarna lÀrde sig att anvÀnda krut och andra sprÀngÀmnen, hade de en hel rad krigsmaskiner att ta till för att slunga projektiler mot fienden. Kastmaskiner var i bruk Ànda in pÄ 1500-talet. Den gamla metoden att Ästadkomma den för kastet nödvÀndiga fjÀdringen med snodda djursenor ersatts av rep. Det innebÀr att korsfararnas katapulter inte var lika effektiva och kraftiga som Romarnas.
En av de verksammaste var Romarnas ballist, eller skorpion, den var i sjÀlva verket stort armborst pÄ en lavett och kunde skjuta en tvÄ kilo tung pil 500 meter. Om ballisten motsvarade fÀltkanonen, sÄ motsvarades mörsaren av katapulten, som slungade projektilen i en mycket hög bana. Katapultens kastarm, som hade en skÄl för projektilen i ytterÀndan, spÀndes med hjÀlp av en talja mot en fjÀder bestÄende av snodda djursenor. NÀr armen lossnades flög den med stor kraft upp mot en tvÀrslÄ, som hejdade den, och stenen flög ivÀg ca 500 meter eller mer.
I stÀllet hade man nÄgon gÄng pÄ 1500-talet fÄtt en ny krigsmaskin, som gÄr under det Franska namnet trebuchet. Den fungerade ungefÀr som som katapulten, skillnaden var att kastarmen var mycket lÀngre och pÄverkades av en motvikt. En del av dessa maskiner var enorma. Med 15 meter lÄnga kastarmar och motvikter pÄ flera ton kunde de slunga ivÀg 150 kilos stenar en halv kilometer. Stenar var för övrikt inte det Ànda som slungades ivÀg, en brÀnnbar blandning av svavel, jordbeck, kÄda, nafta, plus terpentin, trÀkol och saltpeter, en medeltida motsvarighet för napalm, vatten fick det bara att brinna livligare.
Men kastmaskinernas tid var ute nÀr krutet kom. Krutet som först anvÀnts av Kineserna pÄ 300-talet f.kr., hade sent omsider blivit kÀnt i vÀsterlandet, och de första "bössorna" uppfanns i början av 1300-talet //// Robert G
LĂSNINGAR PĂ
VARDAGENS PROBLEM GENOM TIDERNA
MÀnniskan har varit pÄhittig och uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa anser att det framförallt Àr uppfinningarna som drivet historien och mÀnniskans utveckling framÄt, fram till vÄra dagar. Medeltiden varade i tusen Är. Under den hÀr tiden Àgde en rad teknologiska förÀndringar rum som skulle fÄ stor betydelse för medeltidens mÀnniskor, men ocksÄ för den efterföljande historien. Vetenskap och teknik 1500-1776. En ny vÀrldsbild tar form
Nya tiden var en tid av stora förÀndringar. Under 1500-talet hade idén om en ny vÀrldsbild börjat vÀxa fram dÀr jorden inte lÀngre betraktades som centrum i universum.
Vetenskap och teknik 1776-1914. Den industriella revolutionen förvandlade Europa frÄn ett jordbrukssamhÀlle till ett industrisamhÀlle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis frÄn vÀst till öst under hela 1800-talet.
Vetenskap och teknik 1914-1991. Ingen annan epok i mĂ€nniskans historia har genomgĂ„tt en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förĂ€ndrades mĂ€nniskans villkor radikalt. Mellan Ă„ren 1914 och 1991 skedde en mĂ€ngd tekniska genombrott, sĂ€rskilt gĂ€llande transporter och informationsspridning.
Nu Àr det vetenskap och teknik 2000- och framÄt. Allt det vi tyckte var framtid, lÄngt fram mi tiden. Lever vi i nu, vÄr nutid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar