myntautomaten inget nytt
Grekerna hade den redan för 1900 Är sedan
Den, sÄ vitt man vet, första myntautomaten, nÀra nog en symbol för vÄr egen tid. Konstruerades av den Grekiske naturvetenskapsmannen och matematikern HERON, som levde och verkade i Alexandria vid början av vÄr tidrÀkning. Den var avsedd för utminutering av heligt vatten i templen. Vattnet fanns i en urna med en pip lÀngst ner. Inuti urnan hölls överÀndan av denna pip tillsluten av en propp som var fÀst vid en vipparm. NÀr ett mynt slÀpptes ner i en springa i urnans lock hamnade det pÄ vipparmens fria Ànda. detta gjorde att proppen lyftes ur pipen ett tag sÄ lite vatten kunde rinna ut i en bÀgare. SÄ snart myntet, en femdrakmer, hasat av vipparmen och ner pÄ urnans botten, Äkte proppen in i pipen igen och stÀngde av vatten flödet. Enligt samma princip konstrueras Àn i dag enklare försÀljningsautomater för t.ex. tuggummi och chokladkakor.
Heron var ett universalgeni som inte bara gjorde uppfinningar pÄ de mest skilda omrÄden, utan ocksÄ viktiga insatser inom matematiken. Medan han författade flera epokgörande avhandlingar om geometri, tycks han ha varit road av att tÀnka ut praktiska tillÀmpningar av sina teorier. Han visade t.ex. hur man kunde berÀkna avstÄndet mellan Rom och Alexandria genom att göra observationer av en solförmörkelse, och han uppfann mÄnga maskiner, somliga praktiskt nyttiga, andra nÀrmast kuriositeter. han konstruerade en hÀvstÄngspress för att krossa oliver och utvinna olja, och en skruvpress för att pressa saften av vindruver.
Man vet inte hur mÄnga av Heros ideer som kom till förverkligande, de fÄ beskrivningar som nÄtt eftervÀrlden, visar tydligt att han som uppfinnare i mÄnga avseenden var Ärhundraden före sin tid ///// Robert G
LĂSNINGAR PĂ
VARDAGENS PROBLEM GENOM TIDERNA
MÀnniskan har varit pÄhittig och uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa anser att det framförallt Àr uppfinningarna som drivet historien och mÀnniskans utveckling framÄt, fram till vÄra dagar. Medeltiden varade i tusen Är. Under den hÀr tiden Àgde en rad teknologiska förÀndringar rum som skulle fÄ stor betydelse för medeltidens mÀnniskor, men ocksÄ för den efterföljande historien. Vetenskap och teknik 1500-1776. En ny vÀrldsbild tar form
Nya tiden var en tid av stora förÀndringar. Under 1500-talet hade idén om en ny vÀrldsbild börjat vÀxa fram dÀr jorden inte lÀngre betraktades som centrum i universum.
Vetenskap och teknik 1776-1914. Den industriella revolutionen förvandlade Europa frÄn ett jordbrukssamhÀlle till ett industrisamhÀlle. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis frÄn vÀst till öst under hela 1800-talet.
Vetenskap och teknik 1914-1991. Ingen annan epok i mĂ€nniskans historia har genomgĂ„tt en lika stor och betydande teknisk utveckling som ”det korta 1900-talet” (1914-1991). Under perioden förĂ€ndrades mĂ€nniskans villkor radikalt. Mellan Ă„ren 1914 och 1991 skedde en mĂ€ngd tekniska genombrott, sĂ€rskilt gĂ€llande transporter och informationsspridning.
Nu Àr det vetenskap och teknik 2000- och framÄt. Allt det vi tyckte var framtid, lÄngt fram mi tiden. Lever vi i nu, vÄr nutid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar