Powered By Blogger

2025/08/03

đŸ“·đŸ“·đŸ“·PHOTOGRAPHIC HISTORY AND DEVELOPMENTđŸ“·đŸ“·đŸ“·

 THE EVOLUTION OF PHOTOGRAPHY_INTRODUCTION


Fotografin har varit ung vĂ€ldigt lĂ€nge. Ända sedan den kravlade upp ur sitt kemiska ursprung har den fortsatt att vĂ€xa – tekniskt, estetiskt och ideologiskt. I över 150 Ă„r har den ostört fĂ„tt utveckla sina myter om att vara en sann spegel av verkligheten. Den har förfört massorna, blivit en sjĂ€lvklar del av vĂ„ra medier och ett visuellt minne i miljontals hem.
FrĂ„n de svartvita nyhetsbildernas epok till dagens digitala bildflöden har fotografiet fortsatt att utmana, dokumentera och fascinera. Men med tiden har dess oskuld blivit ifrĂ„gasatt. Under 1980-talet vĂ€xte kritiken mot dokumentĂ€rfotografins ansprĂ„k pĂ„ objektivitet – sĂ€rskilt i Sverige, dĂ€r en mer nyanserad förstĂ„else kunde ha lett till en friare syn pĂ„ genren.

Att nysta i fotografins bildgrammatik Ă€r att konfronteras med exakta, historiska och personliga val. Fotografiet Ă€r kanske vĂ„r mest kĂ€nsliga konstart – öppen för tolkning, men ocksĂ„ för manipulation. Den koloniala blicken Ă€r idag vĂ€lkĂ€nd, men dess koppling till modern dokumentĂ€rfotografi Ă€r fortfarande inte fullt genomlyst.
Hur skulle vĂ€rlden se ut utan fotografi? Det Ă€r en frĂ„ga som antyder ett helt annat samhĂ€lle – ett utan visuellt minne, utan kĂ€ndisskap, utan vetenskapliga framsteg inom medicin och astronomi. Kameran har blivit ett oumbĂ€rligt verktyg – frĂ„n portrĂ€ttstudion till operationssalen.
De första daguerreotypierna bar pĂ„ en stillhet, en ögonblicklig koncentration som idag Ă€r sĂ€llsynt. Det hisnande korta ögonblicket fryst i tid. 

Det Ă€r nĂ€stan dystopiskt att förestĂ€lla sig en vĂ€rld utan fotografi – utan bilder av vĂ„ra förfĂ€der, utan dokumentation av vĂ„r samtid, utan visuell förstĂ„else av vĂ„r historia.
Och Ă€ndĂ„ Ă€r fotografiet alltid dubbelt: en Ă„tergivning av verkligheten och samtidigt en konstruktion – formad av kamerans teknik och fotografens val. Att förstĂ„ bĂ„da sidor krĂ€ver vaksamhet. Annars riskerar vi att bli fĂ„ngade i illusionen.

Och sÄ hÀr kunde fotoskribenter och fotoboks författare skriva innan dokumentÀrfotograferingen var rumsren:
Fotografi har alltid en dubbel eller paradoxal form : bilden Àr en Ätergivning av en bit av vÀrlden och Àr pÄ samma gÄng en bild formad av kamerans förutsÀttningar och de val som fotografen gör. Att behÄlla uppmÀrksamhet pÄ bÄdadera krÀver anstrÀngning och vaksamhet. Misslyckas det blir betraktaren insnÀrjd i alla möjliga problem.
För den som börjar nysta i fotografins bildgrammatik ÄterstÄr till slut bara ett knippe mycket exakta, historiska, personliga val. Och möjligen Àr fotografin, i alla sina schatteringar, mer kÀnslig men ocksÄ mer öppen för analys Àn nÄgon annan konstart. Uppgörelsen med den koloniala, antropologiska fotografin Àr till exempel vid det hÀr laget ganska vÀl kÀnd. Men dess anknytning till modern dokumentÀrfotografi inte lika effektivt genomlyst.
Hur skulle vĂ€rlden se ut utan fotografin, en frĂ„ga som stĂ€llts av mĂ„nga, sedan fotografins genomslag. Svaret Ă€r inte entydigt. Mycket lite skulle gĂ„ att kĂ€nna igen. FrĂ„gan antyder ett helt annat samhĂ€lle med ett helt annat minne. Den koloniala bilden av "den andre" skulle vara betydligt svĂ„rare att upprĂ€tthĂ„lla och det moderna kĂ€ndisskapet ett okĂ€nt begrepp. Detta kan möjligen vara det positiva budskapet. 
LÀget skulle vara mer problematiskt för modern forskning inom till exempel medicin och astronomi. HÀr Àr fotografin en nödvÀndig del som över huvud taget inte gÄr att tÀnka bort. Detsamma gÀller portrÀttfotografin som frÄn början utgjorde en huvudnÀring för de tidiga fotograferna och som fungerat som ett experimentfÀlt för fotografins utveckling. Det Àr ocksÄ den fotogenre som har fascinerat vÀrlden mest och som befunnit sig nÀrmast ett fotografiskt ursprung.


I de första Dagerrotypierna finns en stillhet, ett slags absolut och ögonblicklig koncentration som blivit ett med fotografin, men som idag Ă€r en sĂ€llsynthet. Ögonblicket var hisnande kort. Detta Ă€r verkligen ett Dystopia Ă€mne, hur skulle vĂ„rt samhĂ€llet och vĂ€rlden varit och fungerat, idag om fotografiet inte uppfunnits och utvecklats, en intressant tanke att spekulera i. Kameran har mĂ„nga anvĂ€ndningsomrĂ„den i dagens samhĂ€lle. Kameran kan anvĂ€ndas till mĂ„nga olika saker, mĂ„nga anvĂ€nder kameran för att minnas saker tex en gammelfarmor, för att kunna visa sina barn-barn hur hon sĂ„g ut och hur miljön dĂ„ var.
Även nyheter innehĂ„ller bilder. I tidningar, media och pĂ„ nĂ€tet sĂ„ har oftast alla nyheter och artiklar en bild som Ă€r riktad till bilden. Genom att ha en bild som Ă€r riktad till bilden kan tex en som lĂ€ser en tidning fĂ„ en egen bild och uppskattning utav hĂ€ndelsen. DokumentĂ€rfotografering sĂ„ att eftervĂ€rlden kan se hur det var förr. Inom industri, tillverkning, sjukvĂ„rden, och polismyndigheter. Har kameran och fotograferingen varit till stor nytta.

Den första allmĂ€nt kĂ€nda fotografiska metoden presenterades i augusti 1839 av fransmannen Louis Jacques MandĂ© Daguerre (1787–1851) i Paris. Metoden hade han tagit fram tillsammans bortgĂ„ngne kompanjonen Joseph NicĂ©phore NiĂ©pce som Daguerre hade samarbetat med sedan 1829.

Han tog vÀrlden med överraskning. FÄ hade förestÀllt sig möjligheten att kunna frysa tiden och fÄnga en bild pÄ en kopparplÄt. Vyerna var exakta och detaljrika. En av de bÀsta upptÀckter och uppfinning som gjort med kameran och bild, ett stort steg för omvÀrlden. //// Street Scene / Robert Rggus G


Fotografins historia börjar i början av 1800-talet, nĂ€r tekniska innovationer möjliggjorde fĂ„ngandet av bilder genom ljuskĂ€nsliga material. Daguerreotypin, uppkallad efter den franske uppfinnaren Louis Daguerre, var en av de första fotografiska teknikerna och blev snabbt populĂ€r pĂ„ 1840-talet. En konstform som fĂ„ngar ögonblick och berĂ€ttar historier. Och har sedan dess utvecklats genom flera epoker, frĂ„n plĂ„tfotografi till film och nu digital fotografering. 

 Images is subject to copyright/Malmö/Sweden/Street Scen ©Photo:Robert Rggus G

Inga kommentarer: