STREET SCENE 2.0: ____________------------ THE PEN TELLS ------------___________

hur hamnade Carl Bildt i fantomen

PG Gyllenhammar kör taxi i en Saab, Lili & Susie jobbar för FN, Robert Aschberg axlar rollen som stamhövding och statsminister Carl Bildt är just statsminister Carl Bildt. Fantomenäventyret Djungelsnö från 1992 liknar ingenting annat. Hur blev det så här? Att bläddra i en Fantomen från förr kan vara tillfällig förströelse och ge möjlighet att ägna sig åt barndomsnostalgi. Det kan uppenbarligen också resultera i förvåning och eskalerande nyfikenhet. En kvinna som är porträttlik Birgitta Dahl i telefonsamtal med en man som utan tvekan föreställer Ingvar Carlsson. Strax därefter en illustration av en medarbetare i Djungelpatrullen som starkt påminner om miljökämpen Björn Gillberg. Och så fortsätter det:

Marit Paulsen är tydligen bosatt i det fiktiva landet Bengalis huvudstad Morristown, liksom Jonas Gardell och Rikard Wolff. Och vips blir det statsbesök ”från Nordeuropa”, varpå Carl Bildt dyker upp i presidentpalatset, vars trädgårdsmästare liknar Centerpartiets Olof Johansson. När Fantomen senare förföljer några skurkar ur den crackliga som han avser spränga, stoppar han en taxi av bilmärket Saab på gatan. ”Stanna inte! Kör vidare”, utropar Fantomen. ”Uppfattat, boss!” svarar chauffören, Volvo-magnaten PG Gyllenhammar.

I början av 1990-talet var serietidningar fortfarande stekhett. Förlaget Semics draglok Fantomen hade en upplaga på över 100 000 bara i Sverige, och ute i Europa fanns olika tecknarteam som ideligen bidrog med nya äventyr. Startpunkten var alltid densamma: för mer än 400 år sedan spolades en ensam överlevande i land på Bengalis kust och togs om hand av en vänligt sinnad stambefolkning, vilket ledde till att han svor en ed om att ägna livet åt ”att bekämpa sjöröveri, grymhet och orättvisor”. I djungeln skapade han Dödskallegrottan och i generationer fortsatte hans ättlingar att bekämpa ondska under epitetet ”Den vandrande vålnaden”.

Med en sådan flexibel grundstory är det förstås inte underligt att denna hjälte har dykt upp lite varstans i världshistorien genom åren. Än har Fantomen gjort insatser under franska revolutionen, än har han försökt avstyra komplotten då Gustav III mördades. Men att han någonsin hade stött ihop med finansminister Anne Wibble det visste jag inte. Hon ville göra kemiyrket mer populärt bland ungdomar

För att ta reda på varför det blev så här får man gå till källan. I äventyret står det lite om bakgrunden – som att albumet gavs ut 1992, att det är framtaget ”i samband med Kemikontorets 75-årsjubileum” och att ”eventuella likheter med ’viktiga’ personer i det svenska etablissemanget är helt avsiktliga”. Det förklarar delvis undertiteln ”Fantomen tar hjälp av Kemin” och varför just Carl Bildt porträtteras som statsminister, samt att det säkert är meningen att de två militärerna som medverkar, verkligen ska likna Bert Karlsson och Ian Wachtmeister (vilket även citatet ”på med galoscherna nu, så drar vi”.

Och på Kemikontoret – som sedan 1992 har bytt namn ett flertal gånger och numera benämns IKEM – vet man inte ett dyft om något Fantomenäventyr utgivet i deras namn. Och Egmonts Fantomenredaktion, avslöjar att äventyret gjordes som en unik produktion, enbart inköpt av organisationen och alltså aldrig såldes i butik. Många kända Svenskar är med i detta Fantomen album. Mer oförklarligt är det varför Robert Aschberg har blivit stamhövding.

Jag hade ingen aning om detta när albumet gavs ut, troligen för att jag redan hade växt ur Fantomen vid det laget och inte direkt tillhörde målgruppen. Men några år senare fick jag faktiskt höra talas om att jag hade varit med i Fantomen, från en bekant, säger Robert Aschberg. Däremot har han inte tagit in vidden av sin roll i äventyret. Det är nämligen han som i Djungelsnö sätter ”Den vandrande vålnaden” på spåret genom att meddela att en del av stammens unga män varje år åker in till Morristown för att söka arbete, men sedan inte återvänder på grund av att de fastnar i drogberoende. Och det är först nu som jag noterar att min broder bredvid mig på bilden, i rollen som den andra hövdingen, är en ung och mager Siewert Öholm. Med facit i hand är Robert Aschberg glad över att ha ingått i ett Fantomenäventyr. Ja för fan. Värre öden finns väl i livet.

I Djungelsnö är det den goda kemin som är den verkliga hjälten, ställd mot den onda kemin i form av några crackproducenter. Fantomen å sin sida tar plats på hästen Heros rygg och begrundar några lärorika och actionfyllda dagar, där han tittar ut över den renade floden. Han säger: ”Utvecklingen har gett människan allt större möjligheter att påverka och manipulera naturen, det är viktigt att dom kunskaperna används med ansvar och omsorg.” Detta nummer går inte att få tag på, det var ett special nummer, till Kemikontorets 75 års dag. Fantomen en läsvärd serietidning, enligt Atticus Pund ///// Robert Rggus G

Pennan är mäktigare än Svärdet ! Talesättet är kanske en klen tröst för den som står inför det råa och nakna våldet. Men det har använts om och om igen genom historien. Betydelsen är att ord, kunskap och kommunikation är starkare maktmedel än krig och våld.