den nödvändiga upprepningen
I våra helgfiranden finns spår av den cykliska tidsuppfattning som kännetecknade arkaiska kulturer. Det verkar onekligen finnas något i den mänskliga naturen som skapar ett behov av igenkänning. Det blir om inte annat uppenbart vid våra återkommande högtider. Vi känner nog alla någon som vill ha allting exakt likadant varje jul, påsk eller midsommar. Allting ska ske enligt ett fastlagt schema. Även det mest sekulariserade firande kan fungera som en helig ritual, tryggt upprepad år efter år.
Om man ska tro religionshistoria så går denna impuls långt tillbaka i mänsklighetens historia. Och man hävdar att i stort sett alla arkaiska folk och kulturer levde i en cyklisk tidsuppfattning där handlingar fick sin mening just i upprepandet. "Arkaiska människor var ättlingar till paleoindianerna, men var generalister snarare än specialister , vilket betyder att de fokuserade på ett brett utbud av matkällor, inklusive vilt och en mängd olika vegetabiliska livsmedel, och i slutändan, mot slutet av perioden, odlade och tama växter."
