kreativitet mänsklighetens viktigaste resurs
Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Malmo Today©Photo:Robert GVår omvärld förändras nu extremt snabbt. Vi förnyar ständigt vår teknologi, men glömmer de mänskliga systemen. Vår hjärna är i stort sett densamma som när vi levde nere i Afrika och har inte alls anpassats till vårt accelererande samhälle, vilket har fått stora negativa konsekvenser.
De förändringar som hotar mänskligheten måste redan nu bemötas. Kreativitet är därvidlag vår största resurs. Tyvärr nämns detta inte explicit detta bland EUs åtta nyckelkompetenser, även om kreativitet antas ingå implicit. Modern neurovetenskap visar att med hjälp av hjärnans plasticitet kan kreativitet läras, som vilken annan färdighet som helst. Om kreativitet införs i skolans undervisning skulle vi få kraftfulla verktyg för att bemöta hoten mot mänskligheten.
Den enda överlevande människoarten är vår egen, Homo Sapiens, som uppstod för cirka 250000 år sedan. Framgången berodde mycket på vår anpassningsförmåga till nya livsvillkor. Vårt intellekt, abstraktionsförmåga, empati och samarbete i stora grupper har också varit viktiga ingredienser [1]. Människan spred sig från Afrika ut över hela jorden och anlände till Europa för 40 000 år sedan. När istiden upphörde för 10 000 år sedan skedde ett stort utvecklingssprång.
Människan började odla jorden och hålla husdjur. För 6 000 år sedan uppstod de första städerna. Kulturområden med social indelning (hantverkare, köpmän) bildades i Mellanöstern: de första civilisationerna hade uppstått. Paradigmskiften kom sedan allt fortare. Den s.k. vetenskapliga revolutionen startade på 1500-talet i Europa, då idéer började växa fram om hur världen fungerar. Under 1800-talet skedde en stor omvälvning från jordbruks- till industrisamhälle rum, innebärande stordrift och masstillverkning med hjälp av maskiner.
På 1990-talet hade vi inträtt i informationssamhället, där det fysiska arbetet började ersättas av informationshantering. Vidareutvecklingen ökar nu exponentiellt och inkluderar teknologier som datorer, genetik, nanoteknik, robotik och artificiell intelligens (AI). Forskaren Ray Kurzweil förutspår en ”teknologisk singularitet” år 2045, d v s en tidpunkt då framstegen är så snabba att de överträffar människans förmåga att förstå dem. Och att vi snart ser början på slutet för Homo Sapiens, då vi inte så länge till är jordens enda intelligenta och självmedvetna art.
Hur utvecklas för närvarande människans välstånd i vår komplicerade värld? Det mänskliga utvecklingsindexet (HDI) innehåller livslängd, utbildning, levnadsstandard m.m. Indexet stiger nu över hela jorden. Exempel på framtida utmaningar är den ovan nämnda singulariteten, men också bl. a. AI, klimatförändringar, krig, terrorism, utrotande av arter och bakterieresistens. Man måste vid analysen förstå att inte bara medelvärden är relevanta utan också de stora fluktuationerna.
På grund av den oerhört snabba utvecklingen måste vi redan nu planera för åtgärder om inte människoarten snart skall försvinna. När en oönskad förändring har inträtt är det för sent att vidta de optimala åtgärderna. Vi måste i vår planering inför framtiden behålla sans och förnuft och införa åtgärder på ett konstruktivt och positivt sätt. Vi måste också tydligt göra klart för oss våra mål. Ok, då är det bara för mänskligheten att sätta sig ner och planera inför framtiden, så att det inte går åt helvete ///// Street Scene/ Robert G
