MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Dansrestaurangen Baldakinen på Grynbodgatan 14 var en legendarisk institution i Malmös nöjesliv. Etablissemanget öppnade 1971 och blev snabbt ett pulserande centrum för dansband och discon. Under 90-talet ställdes konceptet om till showkrog under ledning av Wallmans Salonger, innan stället slutgiltigt stängde sina dörrar på nyårsafton 2008.  Efter att lokalen stod klar 1971 flyttade nöjeskedjan Baldakinen in. På ovanvåningen spelade populära dansband upp till "kasedans", medan den populära nattklubben Seaside huserade i källaren. Det var ett ställe där köerna ringlade långa och många fann sina livskamrater.  Nöjesprofilen Hasse Wallman tog över lokalerna 1996 och introducerade ett nytt krogkoncept med sjungande personal och helkvällsunderhållning.  Den sista Wallmans-showen hölls på nyårsafton 2008. Därefter har den anrika lokalen stått tom och öde. Idag har lokalen byggts om och blivit en blandfastighet, med kontor, och bostäder //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Malmö Västra station uppfördes 1897 för Malmö–Ystads Järnväg. Den byggnadsminnesmärkta tegelbyggnaden vid Neptuniplan monterades tillfälligt ner tegelsten för tegelsten 2012 för att ge plats åt Malmö Live. Efter att ha återuppförts på sin nuvarande plats hyser den idag restaurangverksamhet. Byggnadens historia är nära knuten till den gamla järnväg som gick mellan Malmö och Ystad, även känd som Grevebanan. Det var härifrån som tågen rullade ut, och stationsbyggnadens stinshus har länge varit ett välkänt landmärke i staden. När området kring Neptuniplan och Malmö Live omvandlades, bevarades den gamla stationen. Huset plockades varsamt isär i väntan på nya utvecklingsplaner och sattes efter flera år i förvar åter upp vid Neptuniplan. Det klassiska stationshuset har sedan dess byggts om och fungerar numera som en uppskattad restaurangmiljö. Du kan spana in restaurangutbudet eller boka bord direkt via Västra Station  ///// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Malmö Nya Arbetareförenings hus uppfördes 1885 i hörnet av Malmborgsgatan och Stadt Hamburgsgatan. Byggnaden är intimt förknippad med den inflytelserike industriidkaren August Schmitz och den tidiga, arbetsgivarvänliga fackföreningsrörelsen i Malmö. Det patriarkala initiativet av August Schmitz, som även var en av stadens mest tongivande textilfabrikörer, grundade Malmö Nya Arbetareförening 1885 som en motvikt till den framväxande och mer radikala socialistiska arbetarrörelsen. Syftet var att främja samförstånd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Föreningen erbjöd sociala förmåner som understöd till änkor, sjukvård och pensioner, men präglades starkt av Schmitz krav på absolut arbetsdisciplin. På fasaden i hörnet av fastigheten kan man än idag läsa texten "Malmö Nya Arbetareförening 1885". Byggnaden och dess närområde (däribland det historiska nöjesetablissemanget Stadt Hamburg) har genomgått stora förändringar. Under det sena 1900-talet utvecklades lokalerna till att hysa välkända krogar och nöjen, och idag huserar bland annat restaurangkoncernen Malmborgen och Sankt Markus Vinkällare i kvarteret //// Street Scene / robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Det gröna huset i hörnet av Davidshallsgatan och Triangeln byggdes i slutet av 1920-talet. Fastigheten utgör en klassisk del av Davidshalls arkitektoniska arv, ett område som omvandlades från 1800-talets nöjesplats till en av Malmös mest karaktäristiska funkis- och stenstadsmiljöer. Byggnaden, med sin markanta gröna fasad, representerar den tidstypiska stilen som växte fram i Malmö under 1920- och 1930-talen. Kvarteret präglades av påkostade detaljer, och husen i området, likt intilliggande Davidshallstorg, byggdes på och moderniserades under 1950-talet. 

Det ursprungliga namnet på förlustelsestället i området var Davidshall, vilket etablerades 1862 av källarmästare David Lenander. Namnet Triangel området har anor som sträcker sig långt tillbaka, men dess nutida knutpunkt fick namnet Triangeln som spårvagnshållplats, vilket fastställdes 1960, efter en refug som anlades redan kring 1917.  Idag har bottenvåningen och dess omedelbara omgivning vid Davidshallsgatan gått från traditionella butiker till att bli en välkänd Malmöitisk "kroggata". Gatan rymmer bland annat välbesökta restauranger som den kantonesiska krogen LU och växtbaserade Rau  //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Den nuvarande skolbyggnaden för Sankt Petri skola i Malmö invigdes år 1908. Byggnaden är ritad av stadsarkitekten John Smedberg. Själva skolverksamheten bildades dock tidigare, nämligen år 1902 /// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Flensburgska huset vid Södergatan är ett av Malmös bäst bevarade renässanshus, uppfört 1595 av rådman Helmicke Ottesen. Gården har fått sitt namn efter den inflytelserika köpmanssläkten Flensburg som ägde fastigheten från 1827 fram till 1964, då den donerades till Malmö stad. 1595 byggs huset  i typisk dansk renässansstil, komplett med en praktfull trappgavel. Det fungerade ursprungligen som en ståndsmässig köpmansgård. På 1730-talet, tar Kronan  över fastigheten och omvandlar den. 1827,  släkten Flensburg köper gården och bedriver omfattande handelsverksamhet här under mer än ett sekel. 1964–1965, fröken Eva Flensburg donerar fastigheten till Malmö stad. Byggnaden är idag ett skyddat byggnadsminne och fungerar som en välbevarad miljö som vittnar om hur en rik köpmansgård såg ut i det tidiga Malmö /// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Gatuhusen vid korsningen Långgårdsgatan och Jakob Nilsgatan i pittoreska Gamla Väster är en blandning av mycket gammalt och nytt. En del av gatuhusen på gatan har anor från tidigt 1700-tal, medan andra fastigheter i direkt anslutning till hörnet byggdes om och ersattes under en stor varsam ombyggnad kring 1979–1983.  Flera av husen i kvarteret (exempelvis det välkända vita huset på den s.k. Annellska tomten) har stommar och byggnader som dateras till cirka år 1705. Denna del av staden inventerades noggrant redan 1692, och under 1700-talets början låg här gårdar som då tillhörde stadens hantverkare. Många av husen som du ser i dagens gatubild har byggts eller totalrenoverats i slutet av 1900-talet. Fastigheter direkt i eller intill hörnet uppfördes under byggår som 1979 och 1983 för att bevara den gamla 1600-talsmiljön men med moderna lägenhetsstandarder  //// Street Scene / Robert  G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Fiskehoddorna vid Banerskajen är en pittoresk och levande påminnelse om Malmös tidiga fiskeindustri. De färgglada träbodarna uppfördes under andra hälften av 1800-talet. När de ursprungliga fiskeplatserna hotades av rivning på 1950-talet, räddades ett urval av Malmö Museum och flyttades till Banerskajen 1956 //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Bostadshusen vid Vitemöllegatan i stadsdelen Annelund i Malmö uppfördes under två huvudsakliga perioder, 1944–1947 och i mitten av 1950-talet. Området skapades för att möta den stora efterfrågan på bostäder under andra världskriget och den efterföljande urbaniseringen. Fram till sekelskiftet 1900 bestod marken av åkermark som tillhörde Västra Skrävlinge by. Under 1940-talet började Malmö stad och byggbolag som HSB expandera kraftigt österut från Nobeltorget. Husen som byggdes under dessa år är typiska för tidens folkhemsarkitektur och funktionalism. De uppfördes som friliggande, u-formade längor och slutna lamellhus i fyra våningar med sadeltak och putsade fasader. Många av dessa fastigheter förvaltas idag av bostadsrättsföreningar som HSB Brf Kastanjen och Brf Svenstorp 2. Malmös befolkning fortsatte att växa explosionsartat och behovet av hyresrätter var fortsatt stort. Under mitten av 1950-talet färdigställdes därför resterande delar av gatan, bland annat genom kommunala bostadsbolaget MKB. Denna senare del präglas av de tidstypiska "blockhusen" längs gatan, vilka ritades av inflytelserika arkitekter och byggmästare som exempelvis Sydsvenska Ingenjörsbyrån. Idag är Vitemöllegatan ett lummigt och etablerat bostadsområde. Det kännetecknas av en blandning av bostadsrätter och hyresrätter /// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Det vita hörnhuset i korsningen Norra Vallgatan och Lilla Bruksgatan i Malmö rymmer en spännande historia där bankhistoria och det medeltida Malmö möts. Byggnaden som i dag står på platsen uppfördes ursprungligen 1877–1878 för Skånes Enskilda Bank. Banken var en av de mest betydelsefulla finansiella institutionerna i Sydsverige under industrialiseringen. När huset byggdes på 1870-talet var det lägre än i dag. År 1919 genomgick byggnaden en omfattande ombyggnad. Det var då den fick sin nuvarande karaktär, vitputsade fasad samt påbyggnaden av en tredje våning.  Under slutet av 1800-talet raserades Malmös gamla befästningsverk. Norra Vallgatan förvandlades då från en försvarsmur till stadens nya, eleganta ansikte och paradgata ut mot kanalen och Öresund. Att placera en bank i just detta hörn gav hög status. Lilla Bruksgatans medeltida rötter, och själva gatan som huset flankerar, Lilla Bruksgatan, bär på en betydligt äldre historia än 1800-talshuset. Under medeltiden var detta en av Malmös absolut viktigaste gator. Den fungerade som en direkt länk mellan Västergatan, som då var stadens primära affärsstråk, och den gamla strandlinjen. Gatan har haft flera namn genom århundradena. Under den danska medeltiden kallades den bland annat för Ulke- och Vattenhussträtet samt Syndre Vandhus strede. Namnen kom ifrån att gatan ledde ner till ett, "vattenhus", en form av brunn eller pumpanordning vid vattnet. Bara ett stenkast bort, på andra sidan Lilla Bruksgatan i kvarteret Jörgen Kock, ligger det kända Jörgen Kocks hus från 1520-talet. Detta visar hur centralt och betydelsefullt detta specifika hörn har varit genom hela Malmös stadsutveckling. I dag är byggnaden mer känd som en del av SEB-komplexet (Skandinaviska Enskilda Banken), vilket innebär att platsen har behållit sin bankfunktion i snart 150 år //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob