MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Gatuhusen vid korsningen Långgårdsgatan och Jakob Nilsgatan i pittoreska Gamla Väster är en blandning av mycket gammalt och nytt. En del av gatuhusen på gatan har anor från tidigt 1700-tal, medan andra fastigheter i direkt anslutning till hörnet byggdes om och ersattes under en stor varsam ombyggnad kring 1979–1983.  Flera av husen i kvarteret (exempelvis det välkända vita huset på den s.k. Annellska tomten) har stommar och byggnader som dateras till cirka år 1705. Denna del av staden inventerades noggrant redan 1692, och under 1700-talets början låg här gårdar som då tillhörde stadens hantverkare. Många av husen som du ser i dagens gatubild har byggts eller totalrenoverats i slutet av 1900-talet. Fastigheter direkt i eller intill hörnet uppfördes under byggår som 1979 och 1983 för att bevara den gamla 1600-talsmiljön men med moderna lägenhetsstandarder  //// Street Scene / Robert  G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Fiskehoddorna vid Banerskajen är en pittoresk och levande påminnelse om Malmös tidiga fiskeindustri. De färgglada träbodarna uppfördes under andra hälften av 1800-talet. När de ursprungliga fiskeplatserna hotades av rivning på 1950-talet, räddades ett urval av Malmö Museum och flyttades till Banerskajen 1956 //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Bostadshusen vid Vitemöllegatan i stadsdelen Annelund i Malmö uppfördes under två huvudsakliga perioder, 1944–1947 och i mitten av 1950-talet. Området skapades för att möta den stora efterfrågan på bostäder under andra världskriget och den efterföljande urbaniseringen. Fram till sekelskiftet 1900 bestod marken av åkermark som tillhörde Västra Skrävlinge by. Under 1940-talet började Malmö stad och byggbolag som HSB expandera kraftigt österut från Nobeltorget. Husen som byggdes under dessa år är typiska för tidens folkhemsarkitektur och funktionalism. De uppfördes som friliggande, u-formade längor och slutna lamellhus i fyra våningar med sadeltak och putsade fasader. Många av dessa fastigheter förvaltas idag av bostadsrättsföreningar som HSB Brf Kastanjen och Brf Svenstorp 2. Malmös befolkning fortsatte att växa explosionsartat och behovet av hyresrätter var fortsatt stort. Under mitten av 1950-talet färdigställdes därför resterande delar av gatan, bland annat genom kommunala bostadsbolaget MKB. Denna senare del präglas av de tidstypiska "blockhusen" längs gatan, vilka ritades av inflytelserika arkitekter och byggmästare som exempelvis Sydsvenska Ingenjörsbyrån. Idag är Vitemöllegatan ett lummigt och etablerat bostadsområde. Det kännetecknas av en blandning av bostadsrätter och hyresrätter /// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Det vita hörnhuset i korsningen Norra Vallgatan och Lilla Bruksgatan i Malmö rymmer en spännande historia där bankhistoria och det medeltida Malmö möts. Byggnaden som i dag står på platsen uppfördes ursprungligen 1877–1878 för Skånes Enskilda Bank. Banken var en av de mest betydelsefulla finansiella institutionerna i Sydsverige under industrialiseringen. När huset byggdes på 1870-talet var det lägre än i dag. År 1919 genomgick byggnaden en omfattande ombyggnad. Det var då den fick sin nuvarande karaktär, vitputsade fasad samt påbyggnaden av en tredje våning.  Under slutet av 1800-talet raserades Malmös gamla befästningsverk. Norra Vallgatan förvandlades då från en försvarsmur till stadens nya, eleganta ansikte och paradgata ut mot kanalen och Öresund. Att placera en bank i just detta hörn gav hög status. Lilla Bruksgatans medeltida rötter, och själva gatan som huset flankerar, Lilla Bruksgatan, bär på en betydligt äldre historia än 1800-talshuset. Under medeltiden var detta en av Malmös absolut viktigaste gator. Den fungerade som en direkt länk mellan Västergatan, som då var stadens primära affärsstråk, och den gamla strandlinjen. Gatan har haft flera namn genom århundradena. Under den danska medeltiden kallades den bland annat för Ulke- och Vattenhussträtet samt Syndre Vandhus strede. Namnen kom ifrån att gatan ledde ner till ett, "vattenhus", en form av brunn eller pumpanordning vid vattnet. Bara ett stenkast bort, på andra sidan Lilla Bruksgatan i kvarteret Jörgen Kock, ligger det kända Jörgen Kocks hus från 1520-talet. Detta visar hur centralt och betydelsefullt detta specifika hörn har varit genom hela Malmös stadsutveckling. I dag är byggnaden mer känd som en del av SEB-komplexet (Skandinaviska Enskilda Banken), vilket innebär att platsen har behållit sin bankfunktion i snart 150 år //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Gamla stadsarkivet vid St Petri kyrka, känt som det gamla Riksbankshuset, är beläget på Östergatan. Det uppfördes 1886–1888 efter ritningar av den framstående arkitekten John Smedberg. Huset är byggt i nyklassicistisk stil med en stram och robust fasad i rött tegel som för tankarna till ett italienskt renässanspalats. Byggnaden uppfördes 1886-18888,  för att fungera som avdelningskontor åt Sveriges riksbank. Den utformades med kraftiga innerväggar och bankvalv för att signalera maximal säkerhet och stabilitet. När bankverksamheten växte ur lokalerna köptes byggnaden av Malmö stad 1953. Det fanns inledningsvis långt gångna rivningsplaner eftersom vissa ansåg att byggnaden skymde sikten mot S:t Petri kyrka. Rivningshotet avvärjdes, och 1958 flyttade Malmö Stadsarkiv in i lokalerna. De nyttjade byggnaden fram till 1991, då arkivet flyttade till mer ändamålsenliga lokaler i Västra hamnen. Byggnaden förklarades som byggnadsminne 1995 och hyser idag kontorslokaler ///// Street Scene / Robert G

                                          

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

 hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Hotell Kramer, beläget vid Stortorget i centrala Malmö, är ett av stadens mest anrika hotell. Det uppfördes i sin nuvarande praktfulla franska nyrenässansstil 1877 efter ritningar av den danske arkitekten Carl Ferdinand Rasmussen. Den bärande historien bakom byggnaden och dess ursprung, är följande.  Hotellet grundades av det tyska paret Anna och Fritz Kramer, som kom till Malmö 1863 för att driva hotell. 1868 köpte de det tidigare Ficks Hôtel på Stortorgets norra sida, vilket lade grunden för det som senare skulle bli Hotell Kramer. Det nuvarande palatsliknande stenhuset byggdes 1877 med ambitionen att skapa ett förstklassigt hotell. Byggnaden präglas av vit fasad, torn och detaljrika utsmyckningar typiska för 1800-talets historicism. I takt med att efterfrågan på logi växte under det sena 1800-talet, lät familjen bygga om och utvidga hotellet ytterligare kring sekelskiftet. Idag drivs den historiska byggnaden vidare under namnet Scandic Kramer som ett Svanenmärkt hotell.

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

De grå bostadshusen i området kring Fersens väg och Holmgatan har en mycket intressant historia, nära sammankopplad med Malmös industrialisering och det gamla Kockums. Området var en gång hjärtat för Frans Henrik Kockums första industriverksamhet. Den 15 oktober 1838 köpte F. H. Kockum ett markområde som kallades Holmen, efter en liten konstgjord sjö med en ö som låg där. Kockum lät bygga en sommarvilla i nyklassicistisk stil, anlade en stor park med en gjutjärnskarusell, och uppförde norr om villan sin mekaniska verkstad. Hela detta industriområde låg inramat av vad som i dag är Fersens väg och Holmgatan.

När industrin senare flyttades till hamnen och villan revs 1902, styckades marken av för att ge plats åt bostadskvarter. Det enda som minner om den ursprungliga egendomen i dag är gatunamnet Holmgatan. Tidig bebyggelse runt sekelskiftet 1900-talet,   bebyggdes till en början med pampiga villor och senare med de flerbostadshus i klassisk stil som fortfarande präglar hörnen vid Holmgatan. Det finns flera markanta grå eller stenbeklädda fastigheter i området vars utseende härstammar från mitten av 1900-talet. Många av dessa hus och kontorsfastigheter ritades av den kända arkitektduon  Jaenecke_Samuelson  ///// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Hyresgästernas hus vid Fersens väg 9 i centrala Malmö är ett känt landmärke som ligger i det historiska Davidshallsområdet, precis intill Fersens bro och Malmö Opera. Huset uppfördes ursprungligen som huvudkontor för Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Byggnaden är uppförd i en stram men monumental 1920-talsklassicism och ritades av den Malmöbaserade arkitekten Carl Melin. Efter att Sockerbolaget flyttade sin verksamhet har fastigheten fått en ny funktion som samlingspunkt för boendefrågor. Idag hyser byggnaden regionkontoret för Hyresgästföreningen i södra Skåne samt redaktionen för medlemstidningen Hem & Hyra. Innan stadsdelen Davidshall byggdes ut under 1900-talet fanns här industrier och den stora egendomen "Holmen", som ägdes av industrimannen F.H. Kockum. Gatan Fersens väg fick sitt nuvarande namn 1904. År 1914 byggdes en spårvägslinje härifrån som gick till den stora Baltiska utställningen, vilken låg i dagens Pildammspark. Områdets nuvarande rutnätsplan med femvåningshusen utmed Fersens väg och Östra Rönneholmsvägen fastställdes genom en stadsplan ritad av stadsingenjör Erik Bülow-Hübe år 1924 ///// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Nordiska Kompaniet (NK) öppnade sin storslagna filial i Malmö 1961, på Stora Nygatan  i de gamla kvartere, och blev snabbt en symbol för exklusiv shopping. Efter flera decennier av verksamhet tvingades man stänga den 29 juni 1991 på grund av bristande lönsamhet. I dag är lokalerna mer kända som Galleriet Hansa //// Street Scene / Robert G

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Det karaktäristiska vita hörnhuset där Fersens väg möter Östra Rönneholmsvägen i Malmö (det vill säga Östra Rönneholmsvägen 27A och dess omgivande fastighet) byggdes 1937. Ritningarna till denna ikoniska byggnad lämnades in 1935 av en privat byggmästare.

Hans Westman som tillsammans med sin familj flyttade in i huset. Han bodde här fram till 1939 när hans villa på Nationsgatan 3 i Professorstaden, Lund stod färdig. Hans Westman (1905-1991) född i Hökhuvuds församling i dåvarande Stockholms län. Han var son till kyrkoherden Gustaf Westman och Hulda Maria Malmström. Arkitektexamen vid KTH i Stockholm 1929. Han hade en egen verksamhet i Skåne mellan åren 1936 och 1983. Arkitekten bakom huset

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Klostergatan 7 i Malmö är en fastighet som kallas Gula Paviljongen och ägs av Malmö Opera. Byggnaden fungerar som en intern stödfunktion för operan och inrymmer bland annat deras kostymateljé, repetitionslokaler och kostymförråd.

Byggnaden uppfördes år 1902 och är därmed 124 år gammal. Huset byggdes ursprungligen som en ny läroverksbyggnad för Tekla Åbergs högre läroverk för flickor. Tekla Åberg var en känd skolpionjär i Malmö som stred för flickors rätt till högre utbildning. Skolan på Klostergatan 7 blev historisk som det första läroverket i Sverige utanför Stockholm där flickor kunde ta studentexamen. Byggnaden invigs efter att Tekla Åberg fått ekonomisk hjälp av lokala mecenater för att uppföra den nya, moderna skolan. 1940 slås skolan samman med andra flickskolor i staden och blir Malmö Kommunala Flickskola. Verksamheten fanns kvar i lokalerna under en period innan de flyttade vidare. Efter skoltiden togs byggnaden över av Malmö Stadsteater (nuvarande Malmö Opera). Innan huset renoverades och fick sitt nuvarande namn kallades det skämtsamt för "Röran" på grund av dess slitna skick. Efter en omfattande upprustning döptes huset om till Gula paviljongen (eller i folkmun bara "Gulan"), som en färgstark kontrast till operahusets vita marmorfasad. Den fungerar i dag som operans kreativa verkstad

Arkitekturens fullkomlighet

En bra och gedigen byggnad måste också ha en hållbar fasad som tål tidens och vädrets tand. Hållbara fasader varar nästan för evigt. För att planera och bygga en bra och hållbar stad krävs insikter i mer än de grundläggande drivkrafterna bakom urbaniseringen. För att förstå varför människor flyttar in i våra städer. För att bygga hållbara stadsmiljöer krävs också kunskap om de underliggande förändringsfaktorer som driver stadsutvecklingen. Och för att bygga hållbara städer i en snar framtid. Stadsutveckling som är hållbar på lång sikt ur ett globalt perspektiv kan kräva radikala förändringar av stödjande sociala system som tar lång tid att genomföra, med de hållbarhetsutmaningar som våra samhällen står inför. Ett modernt samhälle kräver mycket arbete för att bli hållbart in i vår framtid.

A good and solid building must also have a sustainable facade that can withstand the test of time and weather. Sustainable facades last forever, almost. To plan and build a good and sustainable city, insights into more than the fundamental driving forces behind urbanization are required. To understand why people move into our cities. To build sustainable urban environments, knowledge of the underlying change factors that drive urban development is also required. And to build sustainable cities in the near future. Urban development that is sustainable in the long term from a global perspective may require radical changes to supporting social systems that take a long time to implement, with the sustainability challenges that our societies face. A modern society requires a lot of work to become sustainable into our future.

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob

MALMÖs  HUSFASADER

hållbar husfasader som bär tid väder och historia

Arkitekturens fullkomlighet

En samtida Malmö fasad där ljus, glas och hållbarhet möts. Malmö Lärarhögskola

En gedigen byggnad behöver en fasad som klarar tidens och vädrets prövningar. De hållbara fasaderna står kvar när allt annat förändras, och de berättar hur Malmö har formats av människor, årtionden och idéer. Att bygga en hållbar stad handlar om mer än urbaniseringens drivkrafter. Det kräver förståelse för de långsamma förändringsfaktorer som styr stadsutvecklingen,  hur vi lever, hur vi rör oss, hur våra samhällen förändras över tid. Fasaderna blir en del av detta, de visar hur staden tänker kring material, hållbarhet och framtid. I en tid där våra samhällen står inför stora utmaningar blir fasaderna en påminnelse om att långsiktighet kräver både kunskap och tålamod. En hållbar stad byggs lager för lager, precis som en fasad som ska stå kvar långt in i framtiden. En hållbar fasad som bär tid, väder och historia och långt in i framtiden.

Arkitekturens fullkomlighet

Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© The world street intersection©Photo:Rob