_____The Investigative Photojournalism_____

 fimpen den dominerande nedskräparen

Från vardagsskräp till vardagsilska

När man kliver ut genom dörren i Malmö möts man inte av välskötta gator eller blommande torg – utan av fimpar. Vi pratar om fimpen, detta lilla skräp som kan växa till ofattbara mängder. De ligger där, överallt: på trottoarer, vid busshållplatser, runt uteserveringarna. Det har normaliserats, blivit ett grått brus i stadsmiljön. Men det är inte normalt – och det får inte fortsätta.

Jag är trött på att se fimpar överallt. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.

Det är dags att vi säger ifrån. Att vi fimpar fimpen – en gång för alla.

Fimparnas förbannelse. Trots att rökningen minskar i Sverige, ligger fimparna kvar som ett giftigt eko av gamla vanor. De smutsar ner våra gator, förgiftar våra vattendrag – och kostar oss nästan 800 miljoner kronor om året att städa upp. Och Malmö? Vi ligger i topp – men inte på ett sätt vi kan vara stolta över.

24 000 fimpar – varje dag, i varje stadskärna

Enligt Skräprapporten 2025 utgjorde fimpar 49 % av allt skräp i svenska stadskärnor under 2024. Det motsvarar i snitt 24 000 fimpar per stadskärna – per dag. Totalt handlar det om över en miljard fimpar per år i Sverige.

Malmö – mest böter i landet

Under 2024 delades 37 böter ut i Malmö för nedskräpning – flest i landet. Sedan 2022 omfattar lagen även fimpar, men det verkar inte ha fått folk att tänka om.

Tokyo – en mångmiljonstad utan skräp - Malmö 365 644 inv. - mycket skräp

I Tokyo bor över 37 miljoner människor i storstadsområdet – men gatorna är rena. Trots att det knappt finns offentliga papperskorgar, är det ovanligt att se skräp. Varför? För att det finns en stark kultur av personligt ansvar. Man tar med sig sitt skräp hem. Man fimpar inte på gatan. Och det fungerar.

Malmö – en liten stad med stora problem

Malmö har knappt 360 000 invånare – men ändå lyckas vi inte hålla rent. Det är inte resurserna det hänger på. Det är viljan. Ansvarstagandet. Respekten för det gemensamma rummet.

Jag är trött – och förbannad

När jag går ut i Malmö är det första jag ser fimpar. På trottoarer. Vid busshållplatser. Runt uteserveringar. Det har blivit normalt – men det är inte normalt. Jag är trött på att se det. Och jag är trött på att så få verkar bry sig.

Om Tokyo kan – varför inte vi?

Det är dags att vi fimpar fimpen. Dags att vi slutar skylla på andra. Dags att vi tar ansvar – för våra gator, vår miljö och vår framtid. Fimpat i Sverige/Malmö, ja, på fel ställen, och fel attityd

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©

Varje år slängs en miljard fimpar på marken i Sverige. Det kostar 800 miljoner kronor att städa bort dem. En ny lag gör det straffbart att skräpa ner, men hjälper det mot ett beteende som är så invant? Att fimpa är ett beteende som man övar in flera gånger om dagen. Förbudet borde kommit på 60-talet, nu bryr sig ingen.

Fakta : 62 procent av allt skräp i städerna är fimpar, medan snus kommer på andra plats med 14 procent. Fimpen är också det vanligaste skräpet i parker och på stränder. Beräkningar visar att det kostar 80 öre att ta hand om varje kastad fimp. Fimpen är gjord av plast som inte bryts ner i naturen och mängder av farliga ämnen, som kadmium. 

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Tim

Plus tusentals giftiga och cancerframkallande ämnen. Det är uppenbart att det krävs mer än sopborstar för att hålla efter fimparna. För att kunna ändra människors beteende måste det finnas en bra infrastruktur på plats. Sedan 2017 har man i Malmö bytt ut papperskorgar så att fler nu har inbyggda askfat. Det skall inte vara långt mellan askfaten, enligt Malmöstad. Malmö har även satsat på speciella fimpzoner, där man kan sätta sig ner på en bänk och fimpa på rätt sett i ett askfat.

Det är generellt svårt att få folk att ändra beteenden. Att fimpa är dessutom ett väldigt vanemässigt beteende som övas in flera gånger om dagen. Ska man bryta  en vana bör helst alternativet som erbjuds vara enklare att genomföra än det vanemässiga beteendet. Och det kan bli svårt med just fimpar att göra det enklare än slänga fimpen på marken där man står.

Sedan årsskiftet finns det ett nytt verktyg att ta till. En lag som ger 800 kronor i böter om man kastar en fimp på marken. Förhoppningsvis så kommer det att ändra folks beteende, på lång sikt kanske. Men som det ser ut nu så funkar det inte //////Robert G

Efter förra succé med de stönande papperskorgarna lanserarade Malmö stad ett nytt initiativ för att hålla staden ren. Idén är enkel: fimpa ciggen rätt och tjäna Buttcoins.

Nedskräpningen är ett irrationellt beteende, och det måste bemötas med irrationella lösningar, säger man på Fastighets- och gatukontoret.

Forskning visar att det inte fungerar att använda pekpinnar eller att sätta upp skyltar som ber folk plocka upp efter sig.

Malmö stad lägger 80 miljoner kronor varje år på att hålla gatorna rena. Cigaretter och snus utgör 80 procent av skräpet. Genom att locka med priser hoppas Malmö stad på att minska mängden skräp i staden. Nu ca 1 år efter, har det fungerat, har Malmöborna slutat slänga fimpar på våra gator och områden. Inte den minsta fimpe. Enligt min åsikt har det blivit värre. För att unvika röka i sina hem, går folk ut och ställer sig vid husens entreer, och var hamnar fimparna, just det, precis utanför entredörren. Enligt min åsikt är det respektlösa människor som beter sig så, allså respektlöst ////// Robert G

 Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©Photo:Robert G

Investigative Photojournalism. Är det senaste webb verktyg inom Street Scene Worldwide photo group. Bildjournalistik är en särskild form av journalistik som skapar bilder för att berätta en nyhet. Nuförtiden är det vanligtvis bara stillbilder, i seriösa nyhetsrapporteringar, som åsyftas. Bildjournalistiken skiljer sig från andra närbesläktade grenar inom fotografin på följande. En bildjournalists vardag går ut på att ständigt anpassa sig och gilla läget. Fotografen ska kunna tänka nytt på en sekund och se sig om efter nya möjligheter inom de snäva ramar som begränsar uppdraget: att göra något visuellt intressant av en verklighet som inte är det, ofta under tidspress och inte sällan med relativt motvilliga modeller. Photojournalism in Time kommer att arbeta genom de riktlinjer som arbetats fram av : The Umbrella Photographic Institute:Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene