vågar du säga nej till en kopp kaffe
Våga inte säga nej till en kopp kaffe! Kaffe är blodet i vår samhällskropp. Möten människor emellan är hjärtat som pumpar det runt. Gång på gång. Överallt. Törs du ställa dig utanför?
Ett av slangorden för kaffe lär vara ”olja”. Inte konstigt med tanke på dryckens funktion som socialt smörjmedel.
Ska det vara en kopp kaffe? Du har säkert fått frågan, och det ska du vara glad för. I vårt samhälle är den central och laddad, nästan som ett litet socialt frieri.
Det fina är att du är befunnen värdig. Frågeställaren är beredd att släppa dig åtminstone lite in i sitt liv. Säkert finns där även ett mått av nyfikenhet. Detta gäller förstås inte slentrianmässigt erbjudet kaffe, som i väntrum och bilverkstäder och andra affärsmässigt opersonliga situationer.
Nej, den intressanta koppen är den som erbjuds när man lämnar tillbaka en lånad häcksax till grannen, skjutsat hem någon annans barn efter en fotbollsträning eller när man som vilsegången vandrare knackar på och frågar om vägen. Naturligtvis kan en erbjudan om kaffe utebli, det behöver inte vara konstigt alls. Folk har inte tid.
Men om frågan ställs, så uppstår laddningen. I det oskyldiga ”vill du ha lite kaffe” döljer sig ”du verkar okej, vill du vara med mig ett slag?” samt ”det vill säga om du tycker att jag också verkar okej”. Att bjuda in är att blotta sin strupe ett ögonblick. Du tackar ja. Så skönt! Spänningen släpper och kaffet som socialt smörjmedel får flöda fritt. Att dricka kaffe tillsammans är kommunikation, det är att vända sig mot varann med om inte kärlek så i alla fall acceptans.
Och när den rykande och doftande vätskan hälls upp är det bara att fortsätta med smörjandet. Många möjliga och ofarliga repliker finns till hands. Ni kan känna er trygga.
”Gott kaffe det här.”
”Vad är det för rostning, tro?”
”Ja, utan kaffe vore livet bra fattigt.”
”Hos mormor blev det ju alltid kokkaffe.”
”Blir det många koppar om dagen?”
”En påtår kanske?
Man behöver aldrig lämna kaffet som samtalsämne, men ändå ha en trevlig stund tillsammans. Känns allt dessutom bra så långt, går det att tassa vidare på kaffespåret och bli lite mer personlig.
”Började du dricka kaffe redan som barn?”
”Läkaren sa att jag borde hålla mig till högst tre koppar om dagen.”
”Ja tack, finns det en skvätt till så.”
Här finns goda chanser att spinna vidare för den som trivs med kaffestunden. Kanske börjar en vänskap spira. Kanske inte. Hursomhelst står inget på spel, eftersom ramen är en vardaglig fikastund med enkla och välbekanta regler.
När kaffet är urdrucket är det dags att bryta upp. Lätt som en plätt, för det är vad som förväntas. Ingen tankeläsning behövs. Glöm bara inte de bevingade orden ”tack för kaffet”. Så vad kan gå fel?
Jo, du kan tacka nej. Ett ”ja tack” hade sänkt axlarna hos de inblandade. Vi ska dricka kaffe. Vi är av samma skrot och korn i åtminstone ett avseende. Vi möts. Men ett ”nej tack” stoppar tiden. Laddningen tickar olycksbådande och en förklaring krävs. Och tänk dig för nu. Lyder den ”jag dricker inte kaffe” uppfattas du som en alien som står och spottar på människolivet. Oförlåtligt. Säg i stället att du har lite bråttom och mumla något om ”nästa gång”. Tills dess bör du gå en lämplig nybörjarkurs i kaffedrickning, om du vill skaffa en genväg till medmänniskors hjärtan. Och idag är det fredag och kommande helg, kanske med mycket kaffedrickande och nyvunna kontakter och samtal ///// Robert G
Photojournalism, or photojournalism, is a special form of journalism, it is about the collection, editing and presentation of news material for publication or broadcast, which creates images to tell a news story. These days, only still images, in serious news reporting, are usually referred to. Photojournalism has been an important part of newspaper reporting since the infancy of photography. Robert Rggus G "freelance photographer" is one of those reasons in the present
Images is subject to copyright/Malmö/Sweden/Street Scen ©Photo:Robert G
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar