SHOW ME WHAT YOU GOT
Alla vill bli lyckliga. Rätten att sträva efter lycka är till och med inskriven i våra lagar " Envars rätt som medborgare ". Men vad är det vi jagar egentligen? Och hur vet vi att det vi jagar, vad den nu må vara, är värt all denna ansträngning, alla dessa våndor? Kanske är det så att lycka är en illusion och att vi istället borde sträva efter livet som sådant, att få känna oss levande.
Hur mycket du än anstränger dig kommer du aldrig kunna undvika livets negativa sidor. Att ens försöka undvika dessa är som att sätta sig på ett expresståg med Olyckan som slutstation.
Det är därför lycka är ett så problematiskt begrepp; det ger illusionen om ett liv förskonat från negativa känslor och händelser. Det positiva tänkandets överstepräster får säga vad de vill – du kan i förlängningen inte lura dig själv att en negativ känsla är positiv. Självbedrägeri kommer inte att göra dig lycklig, och frågan är om ”lycka” över huvud taget är ett rimligt livsmål.
Betyder det att man ska Sjunka ner i tv-soffan och bara ge upp? Naturligtvis inte, tvärtom. Men om lyckan inte är värd att sträva efter, vad ska man då sträva efter istället?
Livet självt, givetvis. //// Robert G
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar