HÅLLBARA TRANSPORTER
Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert Rggus G
Transport av personer och varor inom Sverige står idag för en fjärdedel av Sveriges energianvändning. Många av våra transporter slukar massor av fossil energi, till exempel de med bil, flyg eller lastbil. Idag diskuteras mycket angående transporters miljöpåverkan och hur de kan bli mer hållbara och miljövänliga. Något som inte alltid är hållbara transporter är cyklar, om man inte underhåller dem. Transporter behövs för att flytta varor och människor mellan olika platser. Till exempel för att transportera mat och andra varor mellan och inom olika länder, att förflytta både människor och material till och från landets skolor och arbetsplatser, för att vi ska kunna hälsa på varandra, åka på semester och få se och uppleva nya platser och kulturer.
Transporterna har ökat kraftigt det senaste århundradet, från en kilometer per person och dag i början av 1900-talet till över 40 kilometer idag. Sätten vi reser på har också förändrats under historien från att mest ske med järnväg, segelfartyg och hästar till att domineras av bilar, snabba båtar och flygplan. Att handla varor och mat som producerats lokalt minskar behovet av transporter. Det är bra eftersom det är slöseri med energi att köra varor fram och tillbaks mellan regioner och länder i onödan. Samtidigt är transporten ofta bara en liten del av en produkts totala miljöpåverkan. Det beror på att det trots allt är mycket mer energieffektivt att frakta många saker samtidigt. Därför är det många gånger viktigare att fundera över valet av produkter, och hur de är producerade, än hur långt de har färdats. Ändå finns det mycket att göra för att sänka utsläppen från de globala transporterna av varor. Det gäller att minska sträckan som varje produkt färdas, bland annat genom att undvika onödiga omvägar, men det gäller också att se över på vilket sätt alla sakerna förflyttas.
-Idag kommer exempelvis ungefär hälften av det vi lägger på tallriken från andra länder. Det vi importerar allra mest är fisk, frukt och grönsaker. Ofta handlar det om produkter som inte kan växa i Sverige, som de 18 kilo bananer per person som vi varje år importerar från framförallt Sydamerika. Men vi fraktar också hit mycket som vi skulle kunna odla själva. Till exempel importerar vi varje år 12 kilo äpplen och päron per person, huvudsakligen från Italien och Nederländerna. Nästan alla kläder vi köper är också importerade. Varje år transporteras ungefär 130 000 ton kläder och tyger in i landet, vilket motsvarar ungefär 15 kilo per person och år - eller 90 T-tröjor! En stor andel av kläderna har tillverkats i Kina, Turkiet, Pakistan och Indien, och har alltså rest en lång väg innan de landar i butiken. Det är inte ovanligt att ett klädesplagg genomgått en transportkedja på över 15 steg för att odlas, vävas, färgas, sys, distribueras och säljas. Dessutom kan de olika produktionsstegen ske i olika länder.
De allra flesta varutransporterna sker med sjöfart (90 procent), vilket är ett relativt energieffektivt sätt att transportera prylar, men för att minska utsläppen är det avgörande att det fossila fartygsbränslet kan bytas ut mot ett förnybart drivmedel. Många frukter och grönsaker, med kort hållbarhet, fraktas med flyg eller i kylda transporter. Det ger hög klimatpåverkan och det är smartare att i stället välja frukt och grönt som producerats nära eller fraktats med båt. Transporterna på vägarna behöver också minska, genom att exempelvis frakta mer gods via järnväg eller genom att lasta mer i varje lastbil (öka fyllnadsgraden). Till sist är det viktigt att komma ihåg transporten hem från butiken är helt avgörande. Ofta är resan till och från affären, som många gånger görs med bil, det steg i transportkedjan som släpper ut allra mest koldioxid! Vi måste bli bättre på den hållbara transporten //// Robert G
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar